EU-systemet för smittspårning

Skriftlig fråga 2020/21:3567 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-31
Överlämnad
2021-09-01
Anmäld
2021-09-02
Svarsdatum
2021-09-08
Sista svarsdatum
2021-09-08
Besvarad
2021-09-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Sverige går inte med i EU:s nya digitala plattform för att snabbare smittspåra covid-19 över landsgränserna, får vi läsa i branschtidningen Dagens Medicin. Sverige är också det enda landet i EU som inte har bett passagerare att fylla i sina lokaliseringsuppgifter i Passenger Locator Forms (PLF:er) under pandemin. PLF är digitala blanketter som ska användas på en ny EU/EES-plattform, och syftet är att snabbare kunna smittspåra covid-19 över de olika landsgränserna, varför också samtliga medlemsländer har bjudits in att delta. Att ingå i samarbetet är ändå fullt möjligt, men Folkhälsomyndigheten bekräftade på ett möte i EU:s kommitté för allvarliga gränsöverskridande säkerhetshot att man inte avsåg att delta.

Tanken med plattformen är att passagerare som reser mellan EU-länderna via exempelvis flyg, båt eller tåg ska kunna fylla i sina kontaktuppgifter via en app i mobilen eller datorn. Sedan överförs de digitala formulären till en gemensam databas som är knuten till EU:s system för allvarliga gränslösa hälsohot (Early Warning and Response System, EWRS). Tack vare denna plattform kan de EU- och EES-länder som är anslutna till systemet smittspåra resenärer betydligt snabbare, då processen till stor del automatiseras. Detta ska i sin tur bidra till att hindra smittspridning samt isolera nya virusvarianter som dyker upp.

Sverige har stuckit ut under pandemin beträffande den närmast obefintliga smittspårningen, såväl den nationella som internationella. I november 2020 beslutade man exempelvis att avsluta den lilla pågående internationella smittspårning av covid-19 som gjordes på flygplan. I Sverige har huvudansvaret legat på de med bekräftad covid-19 att kontakta personer som riskerar att ha blivit smittade. Högt uppsatta representanter från EU:s smittskyddsenhet ECDC har tydligt uttryckt att man ser flera risker med den svenska hållningen och i stället rekommenderat att kontakten sköts av en smittspårare. Folkhälsomyndigheten har vidare försvårat för smittspårning, bland annat genom att stoppa den app som tidigt tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:

 

Vilka skäl ligger bakom att Sverige till skillnad från andra EU-länder valt att inte använda sig av digital teknik för smittspårning och nu avstår från att delta i EU:s nya plattform för att snabbare smittspåra covid-19?​

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3567 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/06004 S2021/06157 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3503 av Johan Hultberg (M)

Smittspårning av flygresenärer samt 2020/21:3567 av Marcus Wiechel (SD) EU-systemet för smittspårning

Johan Hultberg har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att Folkhälsomyndigheten snarast vidtar nödvändiga åtgärder för att kunna genomföra smittspårning av flygresenärer på in- och utrikesflyg. Marcus Wiechel har frågat mig vilka skäl som ligger bakom att Sverige till skillnad från andra EU-länder valt att inte använda sig av digital teknik för smittspårning och nu avstår från att delta i EU:s nya plattform för att snabbare smittspåra covid-19.

När smittspårning är påkallad ska den ske skyndsamt och effektivt. För att stärka testning och smittspårning har totalt under 2021 avsatts över 12 miljarder kronor. Regeringen kan och ska dock inte bedöma under vilka omständigheter smittspårning bör ske. I Sverige finns i stället nationella vägledningar för testning, smittspårning och isolering som har tagits fram av Folkhälsomyndigheten. Vägledningarna används av de regionala smittskyddsenheterna som har ansvaret för smittspårningsarbetet, inklusive i anslutning till resor. Ett nära samarbete mellan de regionala smittskyddsenheterna och Folkhälsomyndigheten är viktigt.

I november 2020 fick E-hälsomyndigheten i uppdrag att genomföra kartläggningar av digitala stöd i smittskyddsarbetet internationellt och Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att kartlägga processer i smittskyddsarbetet nationellt. Uppdragen redovisades den 1 april 2021. Av redovisningen framgår att myndigheterna inte ser att en s.k. smittspårningsapp skulle lösa de stora utmaningar i smittspårningsarbetet som smittspårare och smittskyddsenheter står inför och att evidensen kring dessa appar är bristfällig. Digitala stöd ska ses som ett komplement till det befintliga smittskyddsarbetet och inte en ersättning av detta. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten tagit fram och redovisat en rapport om hur smittspårningen och andra moment i smittskyddsarbetet kan effektiviseras av digitala verktyg. I rapporten föreslår Folkhälsomyndigheten att ett digitalt ärendehanteringssystem införs. Detta implementeras nu.

Stockholm den 8 september 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.