EU-stöd
Skriftlig fråga 2000/01:1293 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-23
- Besvarad
- 2001-05-30
- Anmäld
- 2001-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1293
av Harald Nordlund (fp) till jordbruksminister Margareta Winberg om EU-stödDet är svårt att på förhand bedöma hur olika EU-stöd till lantbruken slår. I nr 3/2001 av tidskriften Lantbrukets affärer, redovisar Lovanggruppen ett exempel som gäller vallodling. Det finns fyra olika former av stöd och därtill kan också läggas olika djurstöd som är knutna till slåttervall.
Stöd till flerårig vallodling, 550 kr/ha och år. (Detta stöd upphör 2002.) Gräsensilagestöd vars storlek är relaterad till arealen. Stöd för vall i ekologisk odling är 500 kr/ha och år i den nya femårsperioden. De som ligger kvar i den gamla perioden får 1 600 eller 90 kr/ha och år. Slåttervall i miljöstödet Öppet och varierat odlingslandskap erhåller 400, 900 eller 2 650 kr/ha och år beroende på stödområde.
Beräkningar visar att man kan få ett ganska bra resultat för vallodling i jämförelse med de täckningsbidrag man får för spannmål. Så bra att det kan utnyttjas även av den passive odlaren som inte vill driva ett aktivt lantbruk. Det går utmärkt att lägga halva arealen i träda och halva i vall med gräsensilagestöd och sedan skänka bort vallskörden till någon som garanterar att minst en ensilageskörd tas under året. Det i EU-stöd erhållna beloppet torde då bli högre än arrendeprisnivån. Konsekvenserna av detta kan, enligt Lovanggruppen, bli en snabb arrendeprisökning.
Min fråga till jordbruksministern är:
Avser jordbruksministern att ta initiativ till en ändring av EU-stödet till vallodling?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1293 besvarad av
den 31 maj
Svar på fråga 2000/01:1293 om EU-stöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Harald Nordlund har frågat mig om jag avser ta initiativ till en ändring av EU-stödet till vall.
Bakgrunden är en artikel i Lantbrukets affärer som behandlar vallodlingens ekonomi.
I beslutet om Agenda 2000 erhöll Sverige rätt att inom basarealens ram betala ut arealersättning för gräsensilage. Beslutet var en framgång för Sverige och innebär att hela basarealen kan utnyttjas mot tidigare drygt 90 %. I återflöde och ökade intäkter till Sveriges bönder innebär detta ca 300 mkr.
I och med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet som gäller fr.o.m. år 2000 har miljöersättningarna förenklats. Generellt gäller att de ansöks och beviljas för en period om minst fem år. För i frågan nämnda stöd gäller att stöd till flerårig vallodling inte har kunnat sökas sedan 1999 och huvuddelen av besluten slutar att gälla 2002. För stöd till ekologisk odling gäller som namnet anger att man måste ställa om produktionen på gården till ekologiska produktionsformer. Stöd till öppet och varierat odlingslandskap kan ej sökas i hela landet utan enbart sökas i stödområdena. Stödet i stödområde 1@3 är 2 050 och inte som frågeställaren anger 2 650 kr per hektar. Under en övergångsperiod kan i stödområdena, som frågeställaren säger, fyra olika stöd varav tre miljöstöd sökas på samma areal. För flerårig vallodling kan dock som framgår ovan ingen nyteckning ske.
Vad gäller mina avsikter att ta initiativ till ändring av EU-stödet till vallodling vill jag informera att regeringen den 26 oktober 2000 gav Statens jordbruksverk i uppdrag att genomföra en översyn av det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket ska analysera behovet av och lämna förslag på eventuella förändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet mot bakgrund av målen i programmet och vunna erfarenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2001. När det gäller gräsensilage och andelen uttagen areal är jag också väl medveten om att det finns en risk för en passiv bidragsodling och jag följer noga utvecklingen. Om så skulle bli fallet finns möjligheten att begränsa andelen uttagen areal.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.