Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-stöd till rysk nedrustning

Skriftlig fråga 2001/02:546 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2001/02:546

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om EU-stöd till rysk nedrustning

Spridningen av kärnvapen eller kärnämnen från Rysslands sönderfallande kärnvapenkomplex utgör fortfarande ett av de största hoten mot säkerheten i världen. USA startade 1991 ett program kallat Cooperative Threat Reduction (CTR), vars syfte var att minska hoten från Rysslands massförstörelsevapen. Programmet har bidragit med över 3 miljarder dollar till eliminering av massförstörelsevapen och andra icke-spridningsprogram i Ryssland och de nya oberoende staterna.

EU har bara i begränsad utsträckning bidragit till den ryska kärnvapennedrustningen. EU:s insatser för icke-spridning har koncentrerats till ett internationellt center (ISTC) för före detta sovjetiska kärnvapenspecialister. I december 1999 antog dock EU en gemensam åtgärd för icke-spridning och nedrustning i Ryssland. I juni 2001 utökades den gemensamma åtgärden till att inkludera en del ytterligare säkerhetsåtgärder och studier gällande biologiska vapen och plutonium. För de initiativ som är relaterade till plutonium, och därmed kärnvapen, har EU allokerat 3,2 miljoner euro. Betydligt mer resurser behövs för en storsatsning på kärnvapennedrustning i Ryssland. Eftersom ingenting ännu har gjorts för att underlätta nedrustningen av Rysslands taktiska kärnvapen bör en sådan satsning inkludera förstörelse av dessa kärnvapen.

Min fråga till utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern ta för att öka EU:s bidrag till eliminering av taktiska och strategiska kärnvapen i Ryssland?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:546 besvarad av

den 30 januari

Svar på fråga 2001/02:546 om EU-stöd till rysk nedrustning

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att öka EU:s bidrag till eliminering av taktiska och strategiska kärnvapen i Ryssland.

Kärnvapennedrustning, inklusive förstörelse av frigjort vapenplutonium, är en högprioriterad fråga för regeringen. Vi driver på både inom den s.k. Ny agendakoalitionen, inom EU-samarbetet och i internationella fora.

När det gäller Ryssland finns, som Marianne Andersson påpekar, internationella program för att förstöra massförstörelsevapen @ inte bara kärnvapnen. Här deltar såväl EU gemensamt som flera EU-länder nationellt, även om USA är den ojämförligt största aktören.

EU:s anslag hittills till kärnvapenstudier inom ramen för den gemensamma åtgärden @ ca 5,5 miljoner euro totalt @ är onekligen anspråkslösa, inte minst med hänsyn till de enorma behoven (vilka har beräknats till ca 2 miljarder US-dollar). Men man bör då komma ihåg att vi befinner oss alldeles i början av insatsen att förstöra plutoniumöverskott. Dessutom har EU länge bidragit till ISTC, ett institut som sysselsätter vetenskapsmän som tidigare var anställda i de sovjetiska vapenprogrammen (115 miljoner euro under perioden 1994@2000). Flera EU-länder har också ett ganska omfattande bilateralt samarbete med Ryssland. Totalt har EU och dess medlemsländer anslagit ca 460 miljoner euro sedan 1992 för kärnvapendestruktion och kontroll av kärnämne, som är en viktig icke-spridningsinsats.

Detta hindrar inte att jag delar Marianne Anderssons uppfattning att EU borde kunna göra mer på detta område. De medel som står till förfogande under den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är tyvärr inte särskilt omfattande (30 miljoner euro totalt för år 2002; varav en betydande del går till den gemensamma åtgärden) men EU samarbetar också med Ryssland på kärnsäkerhets- och icke-spridningsområdet under Tacisprogrammet. Under det svenska ordförandeskapet tog vi initiativ till att utreda om dessa medel även skulle kunna tas i anspråk för konkreta kärnvapennedrustningsinsatser i Ryssland. Detta förslag utreds fortfarande internt inom kommissionen.

Vi har alltså redan försökt gå vidare och jag är beredd att aktivt följa upp de initiativ vi tog då.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.