Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-patent på svenska

Skriftlig fråga 2001/02:1036 av Davidson, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-12
Anmäld
2002-04-16
Besvarad
2002-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 april

Fråga 2001/02:1036

 av Inger Davidson (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om EU-patent på svenska

Regeringen har i olika sammanhang tagit ställning för svenska språkets ställning inom EU. Den inställningen delas av den parlamentariska språkutredningen som nyligen lade fram sitt slutbetänkande. Den konstaterar att svenskans ställning vid ett ökande Europasamarbete är av avgörande betydelse för språkets framtid. Regeringens handlande går just nu i motsatt riktning på Europanivå. Där har man nämligen gått med på minskade översättningskrav vad avser patent från utländska företag som ska omfatta Sverige. Senast vid toppmötet i Barcelona sökte statsministern driva frågan om ett s.k. EU-patent framåt just genom att minska kraven på översättning.

Om regeringens förslag går igenom kommer svenska företag tvingas läsa tusentals patenttexter på såväl tyska som franska och engelska. Detta anser jag missgynnar svenska företag, framför allt de små, i jämförelse med företag från de stora språkområdena. Jag anser även att detta bryter mot regeringens egna intentioner att värna svenskan i Europasamarbetet.

Min fråga blir därför:

Vad avser kulturministern att göra för att inte svenska språkets ställning inom EU ska försämras på grund av förändrade regler för EU-patentet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1036 besvarad av

den 24 april

Svar på frågorna 2001/02:1035 om EU-patent och rättsäkerheten samt 1036 och 1037 om EU-patent på svenska

Justitieminister Thomas Bodström

Inger Davidson har, angående de pågående EU-förhandlingarna om en förordning om ett gemenskapspatent, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte rättssäkerheten för svenska företagare ska hotas för det fall gemenskapspatenten inte översätts till svenska. Hon har vidare frågat kulturminister Marita Ulvskog vad hon avser att göra för att inte svenska språkets ställning inom EU ska försämras på grund av översättningsreglerna i ett kommande gemenskapspatentsystem. Slutligen har Inger Davidson frågat handelsminister Leif Pagrotsky vad han avser att göra för att de svenska företagens konkurrenskraft inte ska hämmas på grund av minskade översättningskrav i ett gemenskapspatentsystem.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på frågorna till kulturministern och handelsministern.

Syftet med EU-kommissionens förslag om gemenskapspatent är att säkerställa fri rörlighet för patentskyddade produkter och att undanröja den snedvridning av konkurrensen som kan uppstå på grund av att patentskyddet är nationellt begränsat. Ett kostnadseffektivt, rättssäkert och enhetligt patentsystem för hela EU skulle utgöra ett mycket starkt incitament för företagen att ansöka om patent i Europa, och bidra till utvecklingen av europeisk industri. På så sätt skulle gemenskapspatentet leda till stärkt konkurrenskraft hos europeiska företag i förhållande till omvärlden. En av de absolut viktigaste målsättningarna med gemenskapspatentet är att skapa ett system med så låga kostnader att det uppmuntrar till innovation.

Redan i dag finns möjlighet att ansöka om europeiskt patent enligt den europeiska patentkonventionen. Europeiska patent är dock mycket dyra för patentansökarna. De höga kostnaderna slår särskilt hårt mot små och medelstora företag, som till följd av detta har svårt att patentskydda sina uppfinningar i Europa.

En ordning som innebär att gemenskapspatent måste översättas i sin helhet till alla officiella EU-språk skulle i princip rasera syftet med systemet. Efter EU:s utvidgning skulle översättningskostnaderna till 22@23 språk bli så höga att endast större företag skulle ha råd med gemenskapspatent. Regeringens målsättning är i stället att öka förutsättningarna för små och medelstora företag att patentskydda sina uppfinningar i hela Europa. Med hänsyn till det har Sverige, liksom en stor majoritet av EU:s medlemsstater, valt att inte kräva översättning av hela patentskriften till sitt nationella språk. Det pågår i förhandlingarna diskussioner om olika lösningar i översättningsfrågan, bl.a. att man skulle översätta en mindre del, de s.k. patentkraven, av patentskriften till alla officiella EU-språk. I sammanhanget bör nämnas att frågan om översättning av patentskrifter har behandlats av Kommittén för svenska språket i slutbetänkandet Mål i mun (SOU 2002:27). Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet.

Det är viktigt med en väl avvägd balans mellan att å ena sidan hålla kostnaderna för patentansökarna nere och att å andra sidan skydda personer som i god tro använder någon annans uppfinning. Regeringen driver därför ståndpunkten att förordningen om gemenskapspatent ska innehålla en rättssäkerhetsregel som i en rättslig tvist skyddar en sådan person i fall då översättning saknas.

Regeringen fäster stor vikt vid frågan om det svenska språkets ställning i EU. Även i fortsättningen måste EU:s regelverk och andra viktigare dokument översättas till svenska. Medborgarna ska kunna skriva till EU:s institutioner på svenska och politiskt valda företrädare från Sverige ska kunna uttrycka sig på svenska i officiella sammanhang. Kommittén för svenska språket har föreslagit ett handlingsprogram för svenska språket där även frågan om svenska språkets ställning och bruk inom EU ingår. Som redan nämnts bereds betänkandet för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringens målsättning är att även framgent främja de små språkens ställning i EU och därmed svenska språket. Den kommande utvidgningen av EU kommer dock att ställa krav på att EU utformar en fungerande språkregim för det dagliga arbetet. Det är viktigt att man i EU diskuterar hur man ska hantera detta och kommer överens om en lämplig och funktionell lösning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.