EU och rysk informationskrigsföring
Skriftlig fråga 2014/15:181 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-01-28
- Överlämnad
- 2015-01-29
- Anmäld
- 2015-02-03
- Svarsdatum
- 2015-02-04
- Sista svarsdatum
- 2015-02-04
- Besvarad
- 2015-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
På det senaste rådsmötet för utrikesministrar, FAC, den 19 januari 2015, var en av dagordningspunkterna Ryssland. Många viktiga frågor diskuterades. Det finns anledning att återkomma till detta och det viktiga i att Sverige markerar att uthållighet och att hålla fast vid den svenska linjen ger resultat vad gäller Ryssland.
På mötet fanns också ett förslag från Danmark, Storbritannien, Litauen och Estland om hur EU kan möta den ryska informationskrigföringen. Sverige hade med lätthet kunnat vara bland de länder som lade fram förslaget även om Nato nämndes i texten. Men utrikesutskottet försäkrades om – efter direkta frågor - att Sverige stöder förslaget.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är:
Hur kommer Sverige fortsatt att agera på EU-nivå för att bidra till att EU kan möta ryska påverkanskampanjer och informationskrigsföring?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:181 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:181 av Sofia Arkelsten (M) EU och rysk informationskrigföring
Sofia Arkelsten har frågat hur Sverige fortsatt kommer att agera på EU-nivå för att bidra till att EU kan möta ryska påverkanskampanjer och informationskrigföring.
Regeringen delar analysen att det pågår aktiva försök från den ryska statsmaktens sida att – med olika medel, till exempel desinformation och propaganda – påverka medierapportering, debatt, och opinion gällande inte minst utvecklingen i Östeuropa. Detta sker såväl inom Ryssland som i länderna i grannskapet, i EU och globalt. Det är noterbart och beklagligt att detta sker samtidigt som utrymmet för medie- och yttrandefrihet i Ryssland blir allt mer begränsat.
EU:s svar på denna utveckling har hittills varit otillräckligt. Regeringen har därför konsekvent verkat för att EU:s institutioner bör förstärka sina insatser och ta en tydlig, ledande roll för att – tillsammans med medlemsstaterna – proaktivt sprida korrekt information om EU:s politik och dess bevekelsegrunder samt korrigera felaktigheter. Detta blev också utfallet av det extraordinära Rådet för utrikes frågor den 29 januari, som tydligt uppdrar åt EU:s höga representant att förstärka ansträngningarna för att förbättra EU:s strategiska kommunikation.
Regeringen har i detta sammanhang framhållit att insatser på området måste bygga på EU-ländernas styrka i form av fria och oberoende massmedier.
Sverige stödjer också, både bilateralt och genom EU, oberoende massmedier och ett fritt civilt samhälle i Östeuropa, bl.a. genom utbildningsinsatser för journalister. Det bilaterala stödet inom dessa områden avses öka.
Det var oklokt av förra regeringen att dra ned på demokratistödet till Ryssland så markant som gjordes. Under perioden 2004-2006 låg nivån på Sveriges demokratistöd till Ryssland på i genomsnitt 100 miljoner kronor per år. Därefter minskade den tidigare regeringen stödet stegvis ner till 13 miljoner kronor under 2009, för att sedan åter stiga till
38 miljoner kronor för år 2010. Under perioden 2010-2014 låg demokratistödet kvar på ungefär samma nivå. Denna minskning gjorde det knappast enklare för oberoende journalister och civilsamhället i Ryssland och resten av regionen.
Stockholm den 4 februari 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.