Till innehåll på sidan

EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Skriftlig fråga 2023/24:121 av Aida Birinxhiku (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-10-13
Överlämnad
2023-10-16
Anmäld
2023-10-17
Sista svarsdatum
2023-10-25
Svarsdatum
2023-11-01
Besvarad
2023-11-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD). Direktivet fastställer en skyldighet för vissa företag att visa tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor för att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. Med negativa effekter avses bland annat tvångsarbete, barnarbete och miljöförstörelse. Syftet med direktivet är att näringslivet ska bidra till en hållbar omställning för den europeiska ekonomin genom harmoniserade regler, konkurrensneutralitet och rättssäkerhet på EU:s inre marknad.

Sverige har en hög ambitionsnivå i arbetet för bland annat mänskliga rättigheter, social trygghet och ett skärpt regelverk kring miljö- och klimatfrågor i enlighet med de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en mer hållbar utveckling och bidrar redan i dag till hållbara lösningar. För många svenska företag är hållbarhetsfrågor dessutom betydelsefulla ur ett konkurrensperspektiv. Många svenska företag, såväl stora som små, har uttryckt sitt stöd för direktivet. Mot denna bakgrund har den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande för en gemensam lagstiftning på EU-nivå. Den nuvarande regeringen förefaller emellertid ha bromsat de fortsatta förhandlingarna om direktivet. Vid ministerrådets möte i december 2022, när den allmänna inriktningen antogs, meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att den svenska regeringen ansåg att det civilrättsliga skadeståndsansvaret borde strykas från direktivet. Det skulle innebära att företag som bryter mot regelverket inte kan hållas juridiskt ansvariga. En sådan ordning skulle göra regelverket tandlöst och urholka syftet med direktivet. 

Mot denna bakgrund är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch följande: 

 

På vilken grund anser ministern att det civilrättsliga skadeståndsansvaret bör strykas från direktivet, och avser regeringen att hålla fast vid denna position i de fortsatta förhandlingarna?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:121 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)


Svar på fråga 2023/24:121 av Aida Birinxhiku (S)
EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Aida Birinxhiku har frågat mig på vilken grund jag anser att det civilrättsliga skadeståndsansvaret bör strykas från direktivet, och om regeringen avser att hålla fast vid denna position i de fortsatta förhandlingarna.

Förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag ställer krav på företag att identifiera, förebygga, minimera och sätta stopp för negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö i sin egen verksamhet, sina dotterbolags verksamhet och i verksamhet inom ramen för företagets affärsrelationer. Enligt förslaget ska en ansvarig tillsynsmyndighet utses, och ges befogenhet att utfärda sanktioner mot företag som inte följer kraven. Ett företag som bryter mot regelverket ska alltså hållas juridiskt ansvarigt av den utsedda tillsynsmyndigheten. För det ändamålet behövs inte bestämmelserna om civilrättsligt skadeståndsansvar, som också finns i förslaget.

Den 1 december 2022 antog rådet en allmän riktlinje rörande aktuellt förslag. När det gäller bestämmelserna om civilrättsligt skadeståndsansvar, införde rådet flera viktiga förtydliganden och begränsningar. Regeringen har i förhandlingen ställt sig bakom den allmänna riktlinjen. Nu pågår fortsatta förhandlingar med parlamentet, vars betänkande också innehåller bestämmelser om civilrättsligt skadeståndsansvar. Det är viktigt för regeringen att rådet under fortsatta förhandlingar står fast vid de förtydliganden och begränsningar som har införts i den allmänna riktlinjen.

Stockholm den 30 oktober 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.