Till innehåll på sidan

Ett stopp för bidrag till eritreanska ortodoxa kyrkan

Skriftlig fråga 2022/23:903 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-06
Överlämnad
2023-08-08
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-22
Sista svarsdatum
2023-08-22
Besvarad
2023-08-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Vi är många som följt de upplopp på Järvafältet som skett i samband med den eritreanska kulturfestivalen. En vild folkmassa bestående av tusentals individer hade valt att försöka förstöra samt ge sig på deltagarna vid kulturfesten som anses vara regimtrogen. Våldet har medfört att människor har skadats, i vissa fall svårt.

Förödelsen vi sett har visat att man inte var tillräckligt förberedd, trots att det redan tidigare fanns befogade farhågor om detta, varför också varningar hade inkommit – dock utan nämnvärt intresse från det socialdemokratiska styret som till synes ändå har varit passiva.

Det borde inte förvåna med dessa upplopp. Den eritreanska regimen är nämligen en fullfjädrad diktatur, faktiskt en av de mest hårdföra diktaturerna i världen. Diktatorn Isaias Afewerki, som har lett landet sedan självständigheten från Etiopien 1991, tillåter ingen opposition över huvud taget. Därtill utnyttjar man invånarna för bland annat militärtjänst eller annan statlig verksamhet där de som protesterar kan riskera tortyr eller till och med att bli mördade.

Det är således förståeligt att människor som flytt denna regim blir förbannade när det hålls en regimvänlig tillställning. Det som förvånar är snarare att det finns ett så stort antal regimlojala krafter i Sverige, med tanke på att en så stor andel av diasporan säger sig vara flyktingar från just denna regim.

Självklart råder det mötesfrihet i Sverige. Vad som dock är värt att ifrågasätta är hur olika tillställningar ska finansieras och på vilket sätt våra offentliga utrymmen ska få nyttjas av dessa krafter. Förra året fick den eritreanska ortodoxa kyrkan 802 390 kronor i bidrag från svenska skattebetalare. Det är en kyrka som enligt regimkritiska eritreaner används av den eritreanska staten för att kontrollera svensk-eritreaner. Det finns naturligtvis ingen rimlighet i att svenska skattekronor hamnar hos diktaturens hantlangare.

Mot bakgrund av detta önskas socialminister Jakob Forssmed svara på följande fråga:

 

Avser ministern att verka för en ny lagstiftning för statens stöd till trossamfund i syfte att enklare stoppa samt återkalla utbetalning av statsbidrag till institutioner som den eritreanska ortodoxa kyrkan, och hur avser ministern att agera innan eventuell ny lagstiftning är på plats?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:903 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)

S2023/ 02376 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022:23/:903 av Markus Wiechel (SD)

Ett stopp för bidrag till eritreanska ortodoxa kyrkan

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser verka för en ny lagstiftning för statens stöd till trossamfund i syfte att enklare stoppa samt återkalla utbetalning av statsbidrag till institutioner som den eritreanska ortodoxa kyrkan, och hur jag avser att agera innan eventuell ny lagstiftning är på plats.

Inledningsvis vill jag betona att trossamfunden är en viktig del av det civila samhället och ger med sin verksamhet stöd och hjälp i olika avseenden till såväl sina medlemmar och betjänade som till samhället i stort. De bidrar också till att hålla det demokratiska samtalet levande. Enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund får statsbidrag endast lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft. Statsbidrag ska alltså inte ges till trossamfund som agerar i strid mot samhällets grundläggande värderingar, så som de uttrycks i regeringsformen och i Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna.

Regeringen bestämmer vilka trossamfund, inbegripet samverkansorgan med tillhörande medlemsorganisationer, som kan få statsbidrag enligt lagen om stöd till trossamfund.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fördelar därefter statsbidrag till de berättigade trossamfunden och utför kontroll av att statsbidrag används för det ändamål som det har beviljats för. SST får besluta att ett bidrag ska betalas tillbaka om det har beviljats på grund av felaktiga uppgifter, om det inte används för det ändamål det beviljats för, eller om trossamfundet eller församlingen inte lämnar sådana handlingar och andra uppgifter som myndigheten begärt. Regeringen för en kontinuerlig dialog med alla bidragsgivande myndigheter, inbegripet SST, i syfte att följa upp myndigheternas arbete bl.a. kopplat till kontroll av bidragsgivningen.

Jag vill framhålla att det är av stor vikt att statliga medel enbart lämnas till verksamhet som är berättigad till statligt stöd. Det är högst angeläget att statsbidrag inte ges till organisationer eller trossamfund som främjar extremism, undergräver demokratin eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar.

När det gäller frågan om ny lagstiftning om statens stöd till trossamfund bereds för närvarande inom Regeringskansliet de slutbetänkanden som har lämnats av utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) samt Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01). Regeringen avser att återkomma i frågan.

Stockholm den 22 augusti 2023

Jakob Forssmed

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.