Ett helhetsgrepp om den svenska flygpolitiken

Skriftlig fråga 2020/21:3189 av Patrik Jönsson (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Regeringen har valt att gå vidare med en utredning om att lägga ned Bromma flygplats trots att en riksdagsmajoritet fastslagit att Bromma under överskådlig tid ska kvarstå som flygplats. Samtidigt saknas ett helhetsgrepp om den svenska flygpolitiken, och av tradition – rätt eller fel – tas inte flygfrågorna upp i infrastrukturpropositionen, annat än eventuella förslag kring väg- och järnvägsförbindelser till flygplatser.

Bromma flygplats fyller en samhällsviktig funktion med vanligen mindre flyg till landets regionala flygplatser. En nedläggning skulle riskera landets tillgänglighet till huvudstaden. Det skulle sannolikt också försvåra en implementering av elflyg i Sverige. Dessutom minskar Arlandas kapacitet då tidsluckorna mellan start och landning måste ökas när man blandar mindre plan med större.

Gällande utredningen om Bromma flygplats så har den fått ett begränsat direktiv och kort utredningstid. Utredaren säger: Vi hinner det vi hinner (citat från webbinarium om Bromma flygplats den 1 juni). Frågan om Bromma flygplats behov måste beaktas ur ett brett samhällsperspektiv då flyget är en mycket viktig del av landets transportinfrastruktur. Givet utredningens korta tidsdräkt, till den 31augusti, samt därtill inplanerat semesteruppehåll, kan man redan nu konstatera att det inte är möjligt att göra en seriös prövning kopplat till landets samlade behov av Bromma flygplats.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Givet det faktum att flyget knappt omnämns i regeringens infrastrukturproposition, och givet det snäva direktiv och den korta tid som utredaren av Bromma flygplats givits, hur ser regeringen på flygets framtida roll i Sverige?