Ett förbud mot omvändelseterapi

Skriftlig fråga 2020/21:2349 av Arman Teimouri (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-26
Överlämnad
2021-03-26
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I förra veckan rapporterade SVT om ”Filip” som tvingas hålla sin sexualitet hemlig, livrädd för släktens agerande. Han riskerar att skickas utomlands för att ”bota” sin sexualitet.

Omvändelseterapi är behandling som utgår från det falska antagandet att man kan ”botas” från den sexuella läggning eller könsidentitet som man föds med. Det innefattar ofta påtryckningar och tvång för att personen inte längre ska identifiera sig som hbtq-person eller inte ge uttryck för den delen av sin identitet. För den som utsätts innebär omvändelseterapi ofta stort psykiskt lidande.

Därför fördöms företeelsen av WHO och erkända medicinska och psykologiska institutioner världen över. I mars 2018 antog även Europaparlamentet en resolution om att omvandlingsterapi borde förbjudas i Europa. Ändå överlever omvändelseterapin och svenska hbtq-ungdomar hotas att utsättas för den.

Liberalerna har redan medverkat till att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor getts ett uppdrag att kartlägga fenomenet omvändelseterapi. Utan mer information kan inte våra gemensamma resurser användas på bästa sätt. Men det räcker inte. Enligt min mening borde det införas ett uttryckligt lagbrott som omfattar de fall där brottet olaga tvång inte går att bevisa men där individen i praktiken blir tvingad av ett kollektiv att behandlas för sin läggning.

När unga personer lever i total ofrihet mitt i det svenska samhället är det vår skyldighet att försvara deras rätt att fritt få forma sitt eget liv och sin egen identitet. Hedersförtrycket är vår tids största jämställdhetsproblem, och det drabbar särskilt hbtq-personer.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser regeringen att förbjuda omvändelseterapi enligt ovan?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2349 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/ 01385 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2349 av Arman Teimouri (L)
Ett förbud mot omvändelseterapi

Arman Teimouri har frågat mig om regeringen avser att förbjuda omvändelseterapi.

I Sverige har hbtqi-personers lika rättigheter stärkts genom olika reformer de senaste årtiondena men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan alla människor kan känna att de har rätt att vara som de är.

Regeringens arbete för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter bedrivs sedan 2014 med utgångspunkt från strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Den 21 januari 2021 beslutade regeringen om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Genom handlingsplanen tar regeringen ytterligare steg för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

I handlingsplanen konstaterar regeringen bl.a. att unga hbtqi-personer särskilt riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, bl.a. genom s.k. omvändelseförsök eller omvändelseterapi. Det kan innebära att familjemedlemmar eller släktingar försöker få personer att ”bli” heterosexuella på olika sätt, t.ex. genom att hitta en lämplig partner och tvinga dem att ingå äktenskap.

Det finns dock påtagliga kunskapsluckor när det gäller den här företeelsen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har därför fått i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om s.k. omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers egna erfarenheter av företeelser som har uppfattats som omvändelseterapi.

Av den delredovisning av uppdraget som MUCF lämnade till regeringen i mars 2021 framgår att myndigheten har inlett ett omfattande arbete för att få en bild av hur utsattheten för omvändelseterapi ser ut i Sverige. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2022.

Jag vill dock vara tydlig med att det redan i dag är så att ingen ska tvingas att genomgå omvändelseterapi. Det är brottsligt och kan bestraffas t.ex. som olaga tvång. Omvändelseterapi får inte heller förekomma inom hälso- och sjukvården. All behandling ska utgå från ett medicinskt behov. Eftersom t.ex. homosexualitet inte är en sjukdom är det varken något som ska eller får behandlas inom vården.

En särskild fråga är risken att barn och unga skickas utomlands för att där utsättas för omvändelseterapi. Den 1 juli 2020 infördes förutsättningar för att i vissa situationer kunna besluta om ett utreseförbud för barn. Ett viktigt skäl för att införa ett utreseförbud var att svenska myndigheter har mycket begränsade möjligheter att agera i andra länder när barn har förts utomlands eller lämnat Sverige. I propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet konstaterade regeringen att det förekommer att barn och unga med anknytning till Sverige förs utomlands även i andra syften än barnäktenskap och könsstympning och i samband med det riskerar att fara illa. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om det finns behov av att utvidga tillämpningsområdet för utreseförbud för barn. Det uppdraget ska vara slutfört senast den 10 januari 2022.

Att samhället reagerar mot alla former av hedersförtryck är av yttersta vikt. Regeringen har mot den bakgrunden vidtagit flera åtgärder, bl.a. införandet av en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. För att ytterligare markera att hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt har Hedersbrottsutredningen i sitt betänkande Ett särskilt hedersbrott föreslagit att det ska införas ett särskilt hedersbrott för upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

Stockholm den 7 april 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.