Till innehåll på sidan

Erkännande av folkmordet 1915 i dåvarande Osmanska riket

Skriftlig fråga 2022/23:595 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-24
Överlämnad
2023-04-24
Anmäld
2023-04-25
Svarsdatum
2023-05-03
Sista svarsdatum
2023-05-03
Besvarad
2023-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Det har gått 108 år sedan folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket. Den 24 april hedrar människor världen över minnet av alla de kvinnor, män och barn som mördades.

Enligt talesättet läker tiden alla sår. Det är inte sant. För att sår ska läka krävs erkännande och upprättelse. Därför är det så viktigt att vi erkänner folkmordet 1915 och att vi hedrar alla dem som mördades genom att lära av historien. Många svenskar är i dag ättlingar till de människor som fick sätta livet till. Folkmordet 1915 är också en del av vår historia. Därför är det extra viktigt att Sveriges regering erkänner det.

År 2010 beslutade riksdagen på initiativ av bland andra Vänsterpartiet att erkänna folkmordet 1915. Det var ett viktigt och uppskattat beslut som tyvärr varken den dåvarande borgerliga regeringen eller den efterföljande S-MP-regeringen valde att genomföra.

Att inte erkänna folkmordet är likvärdigt med att förneka det och därmed stödja Turkiets alltmer aggressiva och hotfulla politik mot Armenien. Armenien behöver allt tänkbart stöd mot de totalitära och odemokratiska krafter som härskar i Turkiet i dag. För att bryta den utvecklingen måste regeringen nu verkställa riksdagens beslut om att erkänna folkmordet 1915.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket som ett folkmord?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:595 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/06199 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:595 av Håkan Svenneling (V)
Erkännande av folkmordet 1915 i dåvarande Osmanska riket

Håkan Svenneling har frågat mig huruvida några initiativ planeras för att regeringen ska följa riksdagens beslut från 2010 att beteckna massövergreppen 1915 på armenier och andra minoriteter i det dåvarande Osmanska riket som folkmord.

För regeringen står det utan tvivel att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra kristna minoriteter såsom assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Svenska diplomater rapporterade för drygt hundra år sedan hem om de då pågående övergreppen. Tillsammans med ytterligare skildringar från 1915, såväl som åren före och efter, framträder omfattningen av ett mänskligt lidande som inte får glömmas eller upprepas. Över en miljon människor beräknas ha blivit offer.

Den 24 april inträffade minnesdagen för de historiska massövergreppen och regeringen visade sin respekt för offren genom att Sveriges ambassadör, i likhet med tidigare år, närvarade vid den årliga minnesceremonin i Jerevan.

Hur en regering bör förhålla sig till massövergrepp i det förflutna är en fråga som innehåller flera rättsliga och politiska aspekter.

Gällande händelserna 1915 kan jag konstatera att förhållningssättet varierar i olika länder. De flesta regeringar har inte uttalat sig i bestämda rättsliga termer, vilket inte heller Sveriges regering har gjort. Jag vill samtidigt betona vikten av att uppmärksamma, fördöma och dra lärdomar av det som skett. Oavsett vilket begrepp som används var de riktade massövergreppen mot dessa folkgrupper fruktansvärda.

Stockholm den 3 maj 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.