Enkel sopsortering med miljönytta
Skriftlig fråga 2005/06:1509 av Västerteg, Claes (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-28
- Anmäld
- 2006-04-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-05-10
- Svar anmält
- 2006-05-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 april
Fråga 2005/06:1509 av Claes Västerteg (c) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Enkel sopsortering med miljönytta
Införandet av producentansvar på förpackningar har varit framgångsrikt. Människors engagemang för att minska sopmängderna är stort och tillsammans med en väl fungerande organisation för insamling och återvinning har detta lett till att återvinningsgraden är hög för många materialslag. Exempelvis är insamlingsgraden 96 % av glasförpackningarna och 80 % av tidningspapperet. Målen för vissa materialslag i producentansvaret är därmed redan uppnådda. Måluppfyllelsen är så god att materialbolagen (som samordnar insamlingen åt producenterna) har börjat dra ned på ambitionsnivån när det gäller enkel och tillgänglig insamling för privatpersoner. Exempelvis är bostadsområdet Gårdsten i Göteborg med 7 000 invånare, varav många inte har tillgång till bil, på väg att förlora sin enda insamlingsstation. Att begära att människor ska släpa sina förpackningar på buss och cykel är orealistiskt; i stället blir effekten att hyresgästerna får höjd renhållningstaxa. Hela systemet med producentansvar bygger på människors engagemang och deras villighet att utföra gratis arbete genom att rengöra och sortera sina förpackningar. Det är olyckligt om materialbolagen inte tillhandahåller ett system som uppmuntrar människors sopsortering. Målen i förpackningsinsamlingen måste sättas ur ett LCA-perspektiv, så att miljönyttan verkligen uppväger eventuella negativa miljöeffekter. Samtidigt får man inte vara nöjd och inte våga vidareutveckla systemet, bara för att måluppfyllelsen är så god.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att upprätthålla en bra miljönytta av systemet med producentansvar, samtidigt som sopsortering uppmuntras och förenklas för medborgarna?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1509 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1509 om enkel sopsortering med miljönytta
Statsrådet Lena Sommestad
Claes Västerteg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att upprätthålla en bra miljönytta av systemet med producentansvar, samtidigt som sopsortering uppmuntras.
Jag håller med Claes Västerteg om att systemet med producentansvar för förpackningar har varit framgångsrikt. Genom ökad källsortering har mängden material som har tagits till vara ökat kraftigt. Regeringen har också aktivt arbetat för att förbättra servicen för konsumenterna. I regeringens proposition Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (prop. 2002/03:117) den så kallade kretsloppspropositionen, aviserades att lagstiftningen skulle ändras för att högre krav på tillgänglighet i producenternas insamlingssystem skulle kunna ställas. I propositionen anför regeringen att producenternas insamlingssystem bör anpassas till de lokala förutsättningarna och företrädesvis genom fastighetsnära insamling där så är lämpligt. Förordning (1997:185) om förpackningar och förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper har sedan skärps i detta avseende. I förordningarna finns det nu krav på att det ska finnas lämpliga insamlingssystem som ger god service för konsumenterna. I förordningarna finns det även krav att producenterna samråder med kommunerna i frågor som rör insamlingssystemet, bland annat vad gäller service och tillgänglighet. I regeringens skrivelse Tänk om! En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen (skr. 2005/06:107) framgår även regeringens inriktning att öka konsumenternas möjligheter till en hållbar konsumtion.
Regeringens ambition är att servicenivån avseende hushållens möjlighet att lämna ifrån sig källsorterat avfall ska förbättras ytterligare. I de områden där fastighetsnära insamling är möjligt, innebär detta normalt bäst service till de boende.
Det finns en rad drivkrafter för att införa fastighetsnära insamling och samtidigt en rad kostnader. För den fastighetsägare som inför fastighetsnära insamling av det sorterade avfallet kan drivkraften till exempel vara ekonomiska fördelar, arbetsmiljöförbättringar, boendes önskemål eller fastighetsägarens miljöprofil. För att underlätta detta har regeringen infört ett nytt stöd till fastighetsägare i syfte att stimulera till inrättande av källsorteringsutrymmen i flerbostadshus. Stödet ska beviljas till införandet av källsorteringsutrymmen i eller i direkt anslutning till befintliga flerbostadshus. Stödet infördes i februari 2005 och kan sökas av ägare till flerbostadshus för åtgärder som påbörjas från och med den 1 januari 2005 och som avslutas senast den 31 december 2006.
Enligt regeringens mening bör avfallshanteringen ses som en del av samhällets infrastruktur. Därför gav regeringen i kretsloppspropositionen Naturvårdsverket ett bredare ansvar på avfallsområdet för att verka för att hanteringen sker på ett för samhället och konsumenterna effektivt sätt. I samband med att Naturvårdsverkets ansvar på avfallsområdet breddades 2004 inrättades ett avfallsråd för att fungera som ett rådgivande och stödjande forum. Under år 2004 tog rådet fram kriterier för vad som kan anses vara ett lämpligt insamlingssystem i enlighet med förordningens krav. Då det är viktigt att följa utvecklingen på detta område har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa hur förordningarna om producentansvar efterlevs med särskild betoning på hur servicen till konsumenter har utvecklats. Verket har aviserat att man i sin utvärdering avser att titta på hur samråden mellan kommuner och producenter har fungerat och om servicenivån har utvecklats. Verket avser även att titta på helhetseffekter på miljön som insamlingen har gett upphov till i relation till kostnader för insamlingen. I verkets uppdrag ligger att utifrån sin utredning ge eventuella förslag till hur systemet kan förbättras.
Svaret på Claes Västertegs fråga är därför att jag kommer att avvakta Naturvårdsverkets uppdrag som redovisas i slutet av 2006 för att därefter se om det finns anledning att vidta särskilda åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.