Energieffektiva byggnader

Skriftlig fråga 2016/17:1557 av Rickard Nordin (C)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

En av de mest grundläggande sakerna vid energieffektivisering är ett minimerat uppvärmningsbehov, vilket säkerställs genom byggnader med effektiva klimatskal.

EU-direktiven om byggnaders energiprestanda (EPBD) och om energieffektivisering (EED) ska revideras, och beslut ska fattas av EU-kommissionen i juni för att sedan fastställas av parlamentet i oktober och november.

Samtidigt har Boverket, baserat på regeringens plan- och byggförordning (2011:338), tagit fram förslag till nya regler för nära-nollenergibyggnader som baseras på systemgränsen primärenergifaktorer, vilket riskerar att minska drivkrafterna att bygga energieffektiva byggnader. Om förslaget blir verklighet skulle en förändring i den primära energimixen förbättra byggnadens skenbara energiprestanda utan att faktiskt minska energianvändningen i byggnaden. Detta går helt på tvärs med Energikommissionens och Miljömålsberedningens ambitiösa mål för energieffektivisering. Där beskrivs tydligt att det är använd energi, inte köpt energi, som bör vara beräkningsgrunden.

I förordningen om ändring i plan- och byggförordningen 3 kap. 14 § 3 står dessutom att ”en byggnad ska vara utrustad med byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden så att endast en låg mängd värme kan passera igenom”. Boverkets förslag fokuserar inte på detta tillräckligt i de nya reglerna.

Boverket menar att deras förslag till ändrade byggregler för nära-nollenergibyggnader är en konsekvens av EU:s direktiv (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda. Samtidigt vet vi att Energimyndigheten menar att direktivet kan tolkas på ett annat sätt. Dessutom kan den pågående revideringen leda till ändrade förutsättningar.

Min fråga till statsrådet Peter Eriksson blir därför:

På vilket sätt arbetar statsrådet och regeringen i Sverige med att uppfylla Miljömålsberedningens och Energikommissionens direktiv om att gå över till använd energi som beräkningsgrund, och vilka åtgärder har tagits på EU-nivå för att påverka direktivets revidering i den riktningen?