Endometriosvården
Skriftlig fråga 2015/16:572 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-07
- Överlämnad
- 2016-01-07
- Anmäld
- 2016-01-12
- Svarsdatum
- 2016-01-20
- Sista svarsdatum
- 2016-01-20
- Besvarad
- 2016-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Diagnosen endometrios måste tas på allvar. I dag är ungefär var tionde svensk kvinna i fertil ålder drabbad av sjukdomen endometrios, och det tar i snitt åtta år att få diagnos för sjukdomen i Sverige. Det föranleder inte bara fysisk smärta utan för många drabbade även psykisk smärta. Att behöva vänta så länge kan i sin tur förvärra sjukdomen och leda till kronisk smärta.
Sjukdomen innebär att livmoderslemhinna finns på andra ställen än på insidan av livmodern. Oftast får man endometrios på äggstockarna eller i bukhinnan, men man kan också få det på andra ställen. Cellerna från slemhinnan kan infiltrera organ som tarmar och urinvägar och i sällsynta fall även lungor och hjärna. Även livmoderslemhinna utanför livmodern blöder vid mens och orsakar då en inflammation vilket kan skapa stor smärta. Endometrios kan även leda till att man får svårt att bli gravid.
Det finns ingen bot mot sjukdomen, men smärtan kan lindras genom olika behandlingar. Man kan få läkemedel som innehåller olika hormoner för att minska besvären, smärtlindrande läkemedel och ibland behövs även operationer. Det finns i dag två endometrioscentrum i Sverige, i Uppsala och i Stockholm. Det har gjorts försök att starta fler i andra delar av landet, men försöken har lagts ned.
Bland annat har tidningen Expressen och redaktionen för Vardagspuls granskat förhållanden runt sjukdomen och avslöjat allvarliga missförhållanden. Hälso- och sjukvårdens brister på kunskap och resurser för dessa sjuka kvinnor kan orsaka stort lidande. Sverige ligger efter gällande vård av endometriosdrabbade i jämförelse med övriga europeiska länder. Förutom mänskligt lidande, stor smärta och enskilda svårigheter finns välfärdsutmaningar.
En kvinna med besvärlig endometrios kostar 90 000 kronor per år i sjukskrivning och vård, och för yngre kvinnor som söker mer vård ligger siffran på ca 140 000 kronor per år. Kvinnor med denna sjukdom har fyra gånger så hög sjukfrånvaro som friska. Över 200 000 kvinnor beräknas vara drabbade, och om snittet åtta år från behov till vård kvarstår kommer sjukskrivningskostnaderna fortsätta att öka.
Med anledning av detta frågar jag statsrådet Gabriel Wikström:
Hur avser regeringen och ansvarigt statsråd Wikström att säkerställa att endometriosvård ges lika för alla kvinnor i Sverige, oavsett bostadsort, och att Sverige inte fortsatt ligger efter gällande vård av endometriosdrabbade i jämförelse med andra europeiska länder?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:572 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/00090/FS Dnr S2016/00092/FS | ||
Socialdepartementet |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:571 och 2015/16:572 av Cecilia Widegren (M) Diagnosen endometrios och endomstriosvården
Cecilia Widegren har frågat mig hur regeringen och jag avser att
stärka kvaliteten på vården för kvinnor som är drabbade av endometrios,
minska de oacceptabla väntetiderna på åtta år för att få diagnos,
säkerställa att endometriosvård ges lika för alla kvinnor i Sverige samt
säkerställa att Sverige inte fortsatt ska ligga efter gällande vård av endometriosdrabbade i jämförelse med andra europeiska länder.
Endometrios är som Cecilia Widegren skriver en vanlig kvinnosjukdom som kan orsaka svåra smärtor och hinder att arbeta för de kvinnor som drabbas. Det innebär både lidande för individen och kostnader för samhället. Det är en sjukdom som är svår att diagnosticera och i dag tar det flera år att få diagnosen endometrios.
En av anledningarna till att det tar så lång tid att få diagnosen endometrios är att det förekommer brister i kunskaper om sjukdomen i hälso- och sjukvården. Kunskaperna varierar också mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Det finns därför ett behov av att såväl höja kunskapsnivån som att skapa en mer jämlik vård av sjukdomen.
Regeringens satsning med syftet att stärka kvinnors hälsa omfattar 530 miljoner 2016 och satsningen avses fortsätta under hela mandatperioden. I december 2015 ingick regeringen och SKL en överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Ett prioriterat område inom ramen för regeringens och SKL:s överenskommelse är utveckling och förbättring av nuvarande kunskapsstöd.
Regeringen avser också att inom kort ge Socialstyrelsen ett samlat uppdrag inom ramen för satsningarna på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Uppdraget avses bland annat röra insatser för att förbättra vården av endometrios.
Inom ramen för regeringens satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar har Socialstyrelsen genomfört en förstudie om behovet av att utveckla nationella riktlinjer eller andra former av kunskapsstöd för flera kroniska sjukdomar, vilket också innefattar kvinnors sjukdomar. Uppdraget redovisades den 15 december 2015. Socialstyrelsen gör i slutrapporten bedömningen att nationella riktlinjer bör utvecklas för bland annat endometrios.
Inom ramen för överenskommelsen om att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar mellan SKL och staten bedrivs ett utvecklingsprojekt, som syftar till att landstingen gemensamt ska ta fram
som syftar till att landstingen ska sprida och tillämpa gemensamma behandlingsrekommendationer riktade till primärvården och med fokus på kroniska sjukdomar, till vilka endometrios räknas.
Sammanfattningsvis pågår nu flera initiativ för att åstadkomma en god vård och behandling av endometrios. Jag kommer att följa utvecklingen av insatserna.
Stockholm den 20 januari 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.