En ny vägledning för enskilda avlopp
Skriftlig fråga 2020/21:2310 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-24
- Överlämnad
- 2021-03-24
- Anmäld
- 2021-03-25
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Frågan om teknik för att rena enskilda avlopp måste hanteras efter geografi och rådande situation. I dag finns högt ställda krav på fosforrening där nyttan för miljön på intet sätt motsvarar den enorma kostnaden för den enskilde. Ändock bedrivs en intensiv kontroll och kravställan på enskilda. Den är så omfattande att flera personer har tvingats bort från hus och hem för att de inte klarat av att finansiera de renoveringskrav som ställs.
Samtidigt visar vetenskapliga studier att om hänsyn skulle tas till självreningen och hur mycket fosfor och föroreningar från enskilda avlopp som faktiskt läggs fast i mark genom så kallad ”markretention”, så ger åtgärderna normalt inga eller helt marginella förbättringar. Inte sällan leder de krav som i dag ställs på avlopp till att fungerande infiltrationer ersätts med minireningsverk eller tekniker med så kallade fosforfällor. Enligt uppgift från WRS, ett konsultföretag som engagerat sig i frågor kring de små avloppens miljöpåverkan och risker, är erfarenheter av dessa tekniker att de är sårbara och ofta ger sämre smittskydd och risk för direktutsläpp. Dessutom leder teknikerna till mer transporter, större energiförbrukning och ökad klimatpåverkan. Ledande experter på området menar till och med att det i stora delar av landet inte behövs någon särskild fosforrening alls eftersom det är undergödning snarare än övergödning som är problemet för många sjöar och vattendrag. Trots allt detta ställer många kommuner ändå krav på fosforrening eller tvångsansluter små avlopp till de kommunala systemen, baserat på HaV:s allmänna råd.
Enligt miljöbalken 2:7 ska åtgärder vara anpassade till de lokala förhållandena och vara miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Detta är inte fallet i dag när det gäller enskilda avlopp, och därför bör nya allmänna råd utarbetas. Med en ny vägledning på plats tydliggörs för samtliga aktörer att frågan om enskilda avlopp har omarbetats. Viktigt är att den nya vägledningen baseras på naturvetenskaplig kunskap om hur små avlopp faktiskt påverkar miljö, folkhälsa och klimat och att skyddsnivåer tar hänsyn till de stora regionala skillnader som finns i landet.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Är ministern beredd att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till allmänna råd för enskilda avlopp och som baseras på evidens och beaktar de senaste årens forskning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2310 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2310 av Betty Malmberg (M)
En ny vägledning för enskilda avlopp
Betty Malmberg har frågat mig om jag är beredd att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till allmänna råd för enskilda avlopp och som baseras på evidens och beaktar de senaste årens forskning.
Det finns minst 180 000 enskilda avlopp som inte uppfyller lagkraven på skydd av hälsa och miljö som kom redan 1969. Att den negativa påverkan på våra vatten från de enskilda avloppen är omfattande och att åtgärdsbehovet är stort framgår tydligt av den påverkansanalys som länsstyrelserna genomfört inom vattenförvaltningen. Över 2 300 vattenförekomster har enligt databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) en betydande påverkan från enskilda avlopp. Betydande påverkan är sådan påverkan som kan leda till att vattenförekomsten riskerar att inte nå kvalitetskraven enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Utsläpp av orenat eller dåligt renat avloppsvatten kan dessutom utgöra en hälsofara om det förorenar dricks- eller badvatten.
Det finns en stor osäkerhet om hur stor självreningen, dvs. markretentionen, är. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade i oktober 2018 att Formas ska göra en systematisk forskningssammanställning om markretention av fosfor från enskilda avlopp för att förbättra kunskapsläget. Enligt Formas kommer kartläggningen att vara färdig under 2021. Havs- och vattenmyndigheten kan uppdatera sina allmänna råd om det kommer fram ny kunskap om retentionen och om myndigheten ser att det finns ett behov av uppdatering.
Krav på att bristfälliga enskilda avlopp åtgärdas ställs framförallt genom kommunal tillsyn och prövning. Enligt 2 kap. 7 § miljöbalken gäller kraven på skyddsåtgärder bara i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Det innebär att de krav som ställs i förelägganden måste vara motiverade från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt och att en skälighetsavvägning också ska göras. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte krävas. Vad detta innebär i praktiken avgörs från fall till fall. Regeringen avser inte att se över lagstiftningen i detta avseende.
Regeringen anser att det ska vara lätt för en enskild att göra rätt. För detta krävs korrekt information om lämplig va-lösning utifrån lokala förutsättningar. Regeringen gav därför i maj 2017 en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå hur avloppsrådgivningen kan förbättras. Utredaren skulle också föreslå styrmedel som har förutsättningar att vara verkningsfulla och kostnadseffektiva och öka åtgärdstakten för små avlopp. Utredningen har i sitt betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) lämnat ett antal förslag. Utredningen föreslår bl.a. framtagande av förbättrade kunskapsunderlag, förbättrad avloppsrådgivning för fastighetsägare, kompetensutveckling, utveckling av tillsynsvägledningen samt att se över möjligheterna till att ge stöd till kommunerna för va-rådgivning. Regeringen avser att lägga fram en proposition till riksdagen under 2021. Jag vill inte föregå beredningen av förslagen.
Stockholm den 31 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.