En långsiktig lösning för Ranstadsverket
Skriftlig fråga 2022/23:525 av Jan Riise (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-04-04
- Överlämnad
- 2023-04-05
- Anmäld
- 2023-04-11
- Sista svarsdatum
- 2023-04-12
- Svarsdatum
- 2023-04-19
- Besvarad
- 2023-04-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
På 1960- och 70-talen skulle Sverige bryta eget uran för att kunna försörja det då framväxande svenska kärnkraftsprogrammet. Området i gränstrakterna mellan Billingen (Skövde) och Falbygden valdes för tillgången på uranhaltig skiffer.
En stor anläggning byggdes med dagbrott, tunnlar, krossverk och kontor. Ranstadsverket blev ett känt begrepp i dåtidens Sverige.
Under några år i slutet av 60-talet bröts 1,5 miljoner ton skiffer, vilket gav cirka 215 ton uran. Hela upplägget var väldigt olönsamt. Dessutom hade Sverige under resans gång bytt fokus avseende tekniken för de kärnkraftverk som skulle byggas.
Så småningom upphörde verksamheten helt och hållet, byggnader revs och den stora silon sprängdes. I dag finns bara en del kontors- och industrilokaler kvar som används av lokala företag, bland annat för tillverkning av villavagnar.
Fastigheten som anläggningen funnits på såldes sedermera till en privatperson, som nu har hunnit bli drygt 80 år och är utan arvingar.
Men stora mängder avfall med lågaktivt uran finns fortfarande kvar, upplagt i en fem hektar stor övertäckt deponi av lakrester som klassificerades som “miljöriskområde”. Detta skedde efter att fastigheten fått ny ägare under Fredrik Reinfeldts regeringstid, med Maud Olofsson som ansvarig minister. Kostnader för anläggande, skötsel och kontroll betalades genom den så kallade Studsviksfonden.
Regelbundna provtagningar av vatten sköts av en annan privatperson som är verksam i ett av företagen i de gamla lokalerna. Någon annan statlig verksamhet finns inte.
Men ett långsiktigt ansvar för lakrestdeponin måste organiseras. Det finns ett förslag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län att ge Statens geologiska undersökning, SGU, i uppdrag att förvärva marken. Detta förslag har också stöd från SGU. Förslaget har tillställts regeringen i Hemställan om åtgärder, senast den 4 mars 2021, Länsstyrelsens dnr 575-8293-2021.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är:
Hur ser ministerns och regeringens plan ut för att få till en långsiktig och säker lösning för fastighet och deponi i Ranstad?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:525 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2022/23:525 av Jan Riise (MP)
En långsiktig lösning för Ranstadsverket
Jan Riise har frågat energi- och näringsministern hur ministerns och regeringens plan ser ut för att få till en långsiktig och säker lösning för fastighet och deponi i Ranstad.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I Västra Götalands län drevs under 1960-talet en urangruva med efterföljande uranutvinning ur alunskiffer, det s.k. Ranstadsverket. Sedan 1990-talet har efterbehandling av avfallsdeponin, dagbrottet och industriområdet pågått. Sedan 2010 har det också pågått arbete med avveckling av verksamheten och de sista byggnaderna, som var radioaktivt förorenade med uran, har rivits. Förorenad mark har åtgärdats och mätningar har gjorts av områden som kan ha förorenats till följd av verksamheten. Länsstyrelsen beslutade under 2018 att lakrestdeponin med tillhörande hydrologiska system skulle utgöra miljöriskområde enligt miljöbalken.
Strålsäkerhetsmyndigheten beslutade i november 2019 om friklassning av området och av de byggnader och ledningar som finns kvar. Beslutet om friklassning innebär att strålskyddslagen och kärntekniklagen inte längre behöver tillämpas, eftersom riskerna med den radioaktiva föroreningen är så små att det inte krävs några särskilda strålskyddsåtgärder. Länsstyrelsen godkände under 2021 Ranstad Industricentrum AB slutrapport över efterbehandlingsarbetet av lakrestdeponin och konstaterar samtidigt att kvarvarande och framtida miljörisker huvudsakligen är knutna till lakrestdeponin och Tranebärssjön. Strålsäkerhetsmyndigheten godkände också Ranstad Industricentrum AB:s avvecklingsrapport som behandlar frågor om strålskydd och myndighetens tillsyn är avslutad.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i en hemställan föreslagit att staten ska ansvara för kontroll över föroreningarna från den tidigare uranutvinningen, säkerställa att det inte uppstår oönskade miljöeffekter i framtiden och agera om det trots allt skulle uppstå miljöskador. Länsstyrelsen föreslår också att den förorenade marken bör övergå i statens ägo. Regeringen har också fått in en skrivelse om ”Exit Ranstad” från Ranstad industricentrum AB med ett förslag som skiljer sig något från länsstyrelsens förslag. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Värt att lyfta är att detta är första gången som regeringen kommer hantera en fråga om långsiktigt ansvar för en kärnteknisk anläggning och ärendet innehåller flera principiella frågeställningar.
Stockholm den 19 april 2023
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.