Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

en demokratisk utveckling i Eritrea

Skriftlig fråga 2003/04:573 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-20
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 januari

Fråga 2003/04:573

 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Laila Freivalds om en demokratisk utveckling i Eritrea

År 2001 firade Eritrea tioårsminnet av sin nationella självständighet. Landet stod också inför övergång från regimen under president Ysaiha Afewerkis ledning till ett styrelseskick med demokratiska val. Några val blev det dock inte. I stället uppsköts planerade val. Men inte bara detta. Yttrande- och tryckfriheten begränsades alltmer. Rättssäkerheten har praktiskt taget upphört. Flera av medlemmarna i Afewerkis regering, som riktat kritik mot hans styre, har arresterats och fängslats. Studentdemonstrationer har slagits ned och studenter fängslats. De sociala förhållandena i landet har försämrats, inte bara av tidigare krig och konflikt med Etiopien utan även till följd av vanstyre. Stora delar av oppositionen mot Afewerkis regim har gått i exil och organiserat sig i en allians av 14 organisationer. Utanför denna allians finns även andra exilorganisationer bestående av personer och grupper som till för några år sedan arbetade i Afewerkis administration, vilka även de har kontakt med alliansen. Utmärkande för dem alla är dock att de eftersträvar ett demokratiskt styre i Eritrea.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vad avser ministern att göra för att understödja en demokratisk utveckling i Eritrea?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:573 besvarad av

den 27 januari

Svar på fråga 2003/04:573 om en demokratisk utveckling i Eritrea

Utrikesminister Laila Freivalds

Lars Ohly har frågat mig vad jag avser att göra för att understödja en demokratisk utveckling i Eritrea.

Jag delar Lars Ohlys oro över situationen i Eritrea. Eritreas regering har under senare år gått mot en allt mer sluten och repressiv politik. Åtgärder som uppenbart bryter mot de mänskliga rättigheterna har motiverats med hot landet anser sig utsatt för från bland annat Etiopiens sida. Det är emellertid inte godtagbart att rättssäkerheten åsidosätts och att personer hålls fängslade på politiska grunder. Den svenske journalisten Dawit Isaak, tillsammans med en grupp andra journalister, hålls sedan två år fängslad utan kontakt med omvärlden. Dessutom har många enskilda organisationer förbjudits.

Sverige försöker föra en dialog med Eritrea om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Jag träffade själv den eritreanske utrikesministern i slutet av november 2003 och diskuterade bland annat dessa frågor. Företrädare för UD har också vid ett antal tillfällen tagit upp frågan om demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter med eritreanska företrädare både i Asmara och Stockholm.

Sverige verkar också genom EU:s politiska dialog med Eritrea. Demokrati och mänskliga rättigheter är centrala delar av denna dialog. En förutsättning för att EU:s utvecklingssamarbete med Eritrea ska fortsätta är att den politiska dialogen med landet kan fortgå och utvecklas.

Sverige har sedan tidigare avslutat sitt bilaterala utvecklingssamarbete med Eritrea, bland annat mot bakgrund av den allvarliga situation som gäller ifråga om den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna. Förutsättningar för den typ av partnerskap som krävs för ett sådant nära bilateralt samarbete saknades. Sida har dock nyligen fattat beslut om omfattande humanitära insatser i Eritrea under 2004. Genom FN-systemet och enskilda organisationer kan Sverige också bidra till utvecklingen i landet. Vi har i Sverige särskild anledning att noga följa utvecklingen i Eritrea eftersom det i dag finns så många svenskar med rötter i Eritrea.

Jag kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen i Eritrea, för att se hur vi på bästa sätt kan bidra till att främja demokratisering och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.