Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

en demokratisk utveckling i Burma

Skriftlig fråga 2002/03:1177 av Nilsson, Martin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-25
Besvarad
2003-07-04
Besvarad
2003-07-07
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 juni

Fråga 2002/03:1177

 av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om en demokratisk utveckling i Burma

Den 30 maj överfölls Aung San Suu Kyi och hennes konvoj när hon var ute på en turné i norra Burma. Överfallet iscensattes av allt att döma av juntan och det finns rapporter om att uppemot 100 personer ska ha dödats och långt fler skadats i överfallet. Händelsen gav generalerna i Rangoon en ursäkt för att återigen fängsla Aung San Suu Kyi.

Utrikesministern reagerade föredömligt snabbt på händelsen med ett pressmeddelande om att juntan omedelbart borde släppa Aung San Suu Kyi och andra ledare inom oppositionen samt inleda en dialog med Suu Kyis parti, National League for Democracy. I en radiointervju veckan efter överfallet menar utrikesministern att det är Burmas grannländer som har störst möjlighet att påverka utvecklingen i Burma.

Jag vill fråga utrikesministern vilka åtgärder hon tänker vidta för att förmå dessa grannländer att på ett adekvat sätt agera för en demokratisk utveckling i Burma och för att övergreppen mot de mänskliga rättigheterna upphör.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1177 besvarad av

den 4 juli

Svar på frågorna 2002/03:1167 om situationen i Burma och 1177 om en demokratisk utveckling i Burma

Utrikesminister Anna Lindh

Carl B Hamilton har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta inom EU och EU-ASEAN-samarbetet för att åstadkomma ett frisläppande av oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och påskynda övergången till demokrati i Burma. Martin Nilsson har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att förmå Burmas grannländer att på ett adekvat sätt agera för en demokratisk utveckling i Burma och för att övergreppen om de mänskliga rättigheterna upphör. Jag väljer att besvara dessa frågor i ett gemensamt svar.

Jag delar uppfattningen att situationen i Burma är mycket bekymmersam. Gripandet av Aung Suu Kyi och partiledningen underminerar regimens uttalade löften om en process mot nationell försoning och en återgång till demokrati i landet. Förhoppningarna om en demokratiseringsprocess i Burma har kommit på skam. Mot denna bakgrund håller jag med Carl B Hamilton och Martin Nilsson om vikten av att öka det internationella trycket på regimen. De internationella reaktionerna på gripandet av Suu Kyi har också varit kraftiga. Flera länder har sett över sina relationer med landet eller överväger att vidta åtgärder.

Sverige har vid ett flertal tillfällen, både bilateralt och genom EU, krävt att Suu Kyi släpps fri och att regimen inleder en dialog med henne. Kort efter gripandet av Suu Kyi besökte Sveriges ambassadör i Thailand, som bevakar Burma, Rangoon. Ambassadören framförde vårt krav på Suu Kyis omedelbara frisläppande direkt till företrädare för regimen. Han framförde även Sveriges fulla stöd för FN:s sändebud för Burma, Razali, samt den vikt vi fäster vid hans arbete för nationell försoning i landet.

Vad gäller EU beslutade EU:s utrikesministrar vid sitt möte i juni att skärpa sanktionerna mot Burma ytterligare. Listan över personer som belagts med visumförbud till EU samt fått sina tillgångar frysta här har utvidgats, och förbudet mot militärt samarbete har skärpts. Därtill har det tidigare inplanerade trojkabesöket på politisk nivå ställts in. EU har även framhållit sin beredskap att överväga ytterligare riktade ekonomiska sanktioner mot militärjuntan. Om inga politiska framsteg äger rum under den närmaste tiden kommer jag att stödja införandet av sådana åtgärder.

Som både Carl B Hamilton och Martin Nilsson nämner utgör samarbetet mellan EU och ASEAN ett betydelsefullt forum för att åstadkomma en positiv utveckling i Burma. Även Kina, Japan och Indien är inflytelserika aktörer. Mot denna bakgrund har Sverige både bilateralt och genom EU genomfört uppvaktningar i samtliga ASEAN-huvudstäder, samt Peking, New Delhi och Tokyo. Vi har uppmanat dessa länder att engagera sig mer för en positiv utveckling i Burma och även understrukit att utvecklingen i landet är betydelsefull för hela regionen. I sammanhanget är det glädjande att notera att ASEAN-länderna och även Japan har uppmanat regimen att släppa Suu Kyi. Det är första gången som ASEAN-länderna offentligt har kritiserat Burma. Sverige kommer att fortsätta att ta upp dessa frågor med ASEAN-länderna både bilateralt och genom EU.

Med referens till Martin Nilssons fråga om den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Burma, vill jag avslutningsvis nämna att det inom ramen för FN årligen antas två resolutioner som behandlar situationen i Burma. Den ena hanteras av Kommissionen för mänskliga rättigheter i Genève. Den andra resolutionen samordnades under elva år (t.o.m. 2001) av Sverige. I dessa resolutioner, som Sverige stöder till fullo, uttrycks kritik mot regimens bristande respekt för mänskliga rättigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.