Till innehåll på sidan

En begriplig och trygg sjukförsäkring

Skriftlig fråga 2020/21:671 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-24
Överlämnad
2020-11-24
Anmäld
2020-11-25
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

En begriplig och trygg sjukförsäkring är vad regeringen avser att arbeta för, men några förslag för att uppnå detta har vi inte sett spår av. I stället ökar antalet personer som blir av med sin sjukpenning vid dag 180 lavinartat. Under de år som den rödgröna regeringen har haft ansvar för Sverige och dess myndigheter har antalet sjukskrivna som blivit nekade fortsatt sjukskrivning vid dag 180 ökat från 10 procent till 40 procent. Det är en oacceptabel ökning av antalet sjukskrivna personer som står utan sjukpenning och som saknar arbetsförmåga.

Ansvarig minister svarar att man kommer att lägga fram förslag, men några förslag har vi inte heller sett till. I stället blir allt fler människor som saknar arbetsförmåga utan sjukpenning, och antingen tvingas de tillbaka till en ohållbar arbetssituation eller så får socialtjänsten ta över försörjningsansvaret.

Den psykiska ohälsan har ökat under de senaste åren, och detta är en av anledningarna till att ett antal personer nekas sjukpenning vid dag 180. Detta då Försäkringskassans beslutsstöd saknar parametrar för att bedöma arbetsförmåga gällande psykiatriska diagnoser.

Försäkringskassans beslutsstöd behöver uppdateras. Försäkringskassans handläggare måste kunna bedöma sjukskrivande läkares intyg på rätt sätt utan att ge slentrianmässigt avslag på dag 180 för att man saknar verktyg för rätt bedömning. Trots lång väntan har så ännu inte skett.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för snabba på processen för att uppdatera Försäkringskassans beslutsstöd?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:671 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:671 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
En begriplig och trygg sjukförsäkring

Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för snabba på processen för att uppdatera Försäkringskassans beslutsstöd.

Regeringen är medveten om de problem som finns i sjukförsäkringen vid bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. Därför tillsattes utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (dir.2018:26). Utredningen har lämnat förslag om bl.a. en mer flexibel rehabiliteringskedja och hur Försäkringskassans prövning av arbetsförmåga kan bli mer begriplig.

Regeringen och samarbetspartierna är nu överens om att rehabiliteringskedjan i sjukpenningen behöver bli mer flexibel för att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning. Detta innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska efter dag 180 kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365. Förslaget bedöms göra särskilt stor skillnad för dem med diffusa symtom och en mindre exakt prognos för återgång i arbete, så som exempelvis långtidssjuka i covid-19 eller personer med psykiatriska diagnoser.

De övriga förslagen bereds i Regeringskansliet, enligt gängse processer.

Till följd av den kritik som utredningen framförde gällande bristande utredningar och beslutsunderlag har regeringen i september gett ett uppdrag till Försäkringskassan om att förbättra kvaliteten i handläggningen av sjukpenningärenden (S2020/06863/SF. Uppdraget avser just ärenden där sjukpenning nekas på grund av att den enskilde bedöms ha arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete.

Jag delar frågeställarens uppfattning att det behövs ökad samsyn mellan vården och Försäkringskassan för att säkerställa att människor får rätt till sjukpenning när sjukdom sätter ned deras arbetsförmåga. Behovet har varit särskilt påtagligt när det gäller psykiska diagnoser och andra symptombaserade diagnoser. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att komma överens om hur Försäkringskassans krav på information i läkarintygen ska utformas så att de stämmer överens med vårdens faktiska möjligheter att leverera information i de medicinska underlagen.

Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på sjukförsäkringen när de inte kan arbeta. Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge alla som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom trygghet.

Stockholm den 2 december 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.