EMU-frågan i valrörelsen
Skriftlig fråga 1997/98:1022 av Lönnroth, Johan (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-18
- Anmäld
- 1998-08-24
- Besvarad
- 1998-09-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 augusti
I medierna har det framkommit att regeringen tänker starta en informationskampanj om EMU efter valet. Frågan borde naturligtvis debatteras i valrörelsen, eftersom riksdagen efter valet kommer att ta ett andra beslut om en EMU-anpassning av grundlagen. Alla konstitutionella hinder för en svensk övergång till euron kommer därmed troligen att vara undanröjda.
Orsaken till att vi har ett val före ett avgörande beslut om grundlagen är att denna skall vara svår att ändra. Grundlagen handlar om det demokratiska styrelseskicket och de demokratiska fri- och rättigheterna. Förändringar av grundlagen skall vara genomtänkta och föregås av omfattande diskussion och debatt. Tillfälliga politiska opinioner/majoriteter skall inte enkelt kunna driva igenom förändringar. Avsikten med att det krävs två beslut med ett mellanliggande val är just att frågan skall diskuteras i valrörelsen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern vad han avser göra för att medborgarna under återstoden av valrörelsen skall kunna ges möjlighet att ta ställning till EMU-anpassningen av grundlagen.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1022 besvarad av , ()
- Finansminister Erik Åsbrink
den 1 september
Johan Lönnroth har frågat statsministern om vad han avser göra för att medborgarna under återstoden av valrörelsen skall kunna ges möjlighet att ta ställning till EMU-anpassningen av grundlagen. Frågan har överlämnats till mig.
Johan Lönnroth nämner i sin fråga att regeringen tänker starta en informationskampanj om EMU efter valet. Jag vill därför ta tillfället i akt att rätta till detta missförstånd och upplysa om den informationsinsats rörande införandet av euron som regeringen förbereder. Eftersom den nya valutan kommer att få praktiska konsekvenser för både allmänheten och för svenska företag, trots att Sverige kommer att stå utanför valutaunionen från starten, finns det ett behov av att lämna saklig information. Det gäller företagens möjligheter att t.ex. fakturera och betala i euro och enskildas möjligheter att t.ex. spara, låna och betala i euro.
Denna informationsinsats innefattar självfallet inget ställningstagande och ingen plädering i någon riktning i den politiska frågan huruvida Sverige i ett senare skede skall inträda i valutaunionen eller ej. Den frågan skall avgöras av svenska folket i val eller folkomröstning.
Riksdagen skall efter valet bekräfta det beslut rörande grundlagsändringar som fattades av riksdagen i mars 1998 (bet. 1997/98:KU15 och prop. 1997/98:40). Förslagen bygger på den fempartiuppgörelse som träffades i maj 1997 och innehåller de ändringar som Sverige måste göra för att uppfylla EG-fördragets krav vad gäller en självständig centralbank. Dessa ändringar skall göras innan valutaunionen startar och hänger samman med Sveriges fördragsmässiga skyldigheter som en följd av EU-medlemskapet. Det står givetvis var och en fritt att debattera denna fråga men jag ser inget skäl att för regeringens del ta ytterligare initiativ i detta avseende.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.