Elprisets effekter för mindre företag
Skriftlig fråga 2021/22:779 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-14
- Överlämnad
- 2022-01-17
- Anmäld
- 2022-01-18
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
99,9 procent av alla företag i Sverige är små eller medelstora. Nu vittnar små företag om att de chockhöjda elpriserna kan bli tuvan som tippar hela lasset för deras verksamheter, som existerar med små marginaler. Så ser det ut för många företag runt om i de svenska kommunerna. Inte minst i de skånska kommunerna, där företag som till exempel bagerier ska ha igång ugnar och har kylar och frysar för förvaring. Bageribranschen är bara ett exempel som visar hur hårt elskatten slår på marginalerna och gör det svårare för företagen att överleva.
Familjeföretag löser det med att så långt det är möjligt jobba gratis, det vill säga att inte ta ut lön. Det är hårt arbetande personer som brinner för sina företag, men orimligheten i att inte kunna få ut lön talar för sig själv. Andra med anställda får säga upp personal om möjligheterna att öka priserna ut till kund inte finns. Detta är fel utveckling för vårt land framåt.
I Skåne finns 33 kommuner där de chockhöjda elpriserna slår hårt mot näringslivet. Den 11 januari har SVT ett inslag med rubriken ”Ugnarna bränner familjeföretagets marginaler: ’Maktlösa’”. Det är syskonparet vid Skåres konditori i Växjö som intervjuas. Deras berättelse är på inget sätt unik.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
Avser ministern att verka för att regeringen ska lämna några förslag på åtgärder som gör att näringslivet kan överleva och utvecklas framåt med rimliga elkostnader?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:779 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:779 Elprisets effekter för mindre företag och fråga 2021/22:780 Svårigheter för mindre företag med anledning av elpriserna, båda av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat näringsministern han avser att verka för att regeringen ska lämna några förslag på åtgärder som gör att näringslivet kan överleva och utvecklas framåt med rimliga elkostnader. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har också frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska lämna några förslag på åtgärder för att inte företag ska gå i konkurs med anledning av de chockhöjda energipriserna.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
De förhållandevis höga elpriser som råder påverkar såväl privatpersoner och hushåll som industri och lantbruk. Priset på el är marknadsstyrt och den rådande prisnivån beror på flera faktorer, framför allt de mycket höga energipriserna på kontinenten. Kontinentaleuropas energipriser beror i sin tur till stor del på priset på naturgas då det på kontinenten finns ett beroende av fossil gas som vi inte har här. Det är de rådande energipriserna på kontinenten som spiller över på Sverige då vi är del av EU:s inre marknad.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson beskriver att mindre företag drabbas av rådande elpriser. Det är självklart olyckligt när näringsidkare drabbas av förändrade marknadsvillkor. Man ska dock komma ihåg att momsen på el generellt inte är någon kostnad för företagen, och hela elkostnaden är avdragsgill i näringsverksamheten. Jämfört med på kontinenten är elpriserna i Sverige låga, historiskt såväl som under den gånga hösten och vintern. Grossistpriset på el i Sverige hör till de lägsta inom EU, även nu.
Flaskhalsar mellan norra och södra Sverige, som påverkar prisskillnad mellan elprisområdena, kan hanteras på flera sätt: genom att hantera kapacitetsbrist i elnäten och genom nyinvestering i elproduktion där efterfrågan är hög. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder och jag vill särskilt lyfta fram att investeringarna i stamnätet har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, närmare tredubblar sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden jämfört med föregående treårsperiod. Regeringen har också lagt fram förslag för att korta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet. Regeringen har därtill just gett Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tätare och mer detaljerat dela information om hur handelskapaciteten i närtid kan ökas mellan elprisområden. Informationen till regeringen kan synliggöra hur Affärsverket svenska kraftnäts arbete bidrar till en säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser i hela Sverige.
När det gäller ökad produktion har regeringen bland annat nyligen fattat beslut om att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till att också nå områden till havs. Detta kommer väsentligt att minska de totala kostnaderna för att ansluta exempelvis havsbaserad vindkraft och således skapa incitament till etablering av ökad produktion, något som i synnerhet behövs i södra Sverige. Jag vill dessutom understryka att utbyggnad av havsbaserad vindkraft allmänt kan förväntas vara ett viktigt bidrag till att nå riksdagsbundna klimat- och energipolitiska mål samt möta den ökade efterfrågan på fossilfri el i framtiden.
Avslutningsvis kan jag konstatera att det även är viktigt att se till de förslag som regeringen lagt fram inom andra politikområden för att stärka den ekonomiska situationen för de som har det tuffast.
Stockholm den 26 januari 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.