elever utan godkända betyg
Skriftlig fråga 1997/98:388 av Dannaeus, Siri (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-30
- Anmäld
- 1998-02-02
- Besvarad
- 1998-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Den nya läroplanen Lpo 94 trädde i kraft den 1 juli 1995. Detta innebär att den nu läsåret 1997/98 för första gången skall tillämpas för åk 9. Målen som eleverna minst skall uppnå är många och omfattande. Det är skolorna och huvudmännen som ansvarar för att eleverna uppnått dessa mål innan de lämnar grundskolan. För första gången kan vi nu tydligt se de elever som inte klarar att få godkända omdömen. Vi vet redan nu att gymnasiet har stora problem med att många inte klarar godkänt och det kan delvis förklaras av att grundskolan inte klarat sitt uppdrag. Nu kan man för första gången göra något åt detta.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Johansson:
Avser regeringen vidta några åtgärder på riksnivå för att antalet elever som lämnar grundskolan utan godkända kunskaper skall kunna minska?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:388 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Siri Dannaeus har frågat mig om regeringen avser vidta några åtgärder på riksnivå för att antalet elever som lämnar grundskolan utan godkända kunskaper skall kunna minska.
Mål- och resultatstyrningen av skolan (nya läroplaner och kursplaner med uppnåendemål samt ett nytt betygssystem) har medfört, att möjligheterna avsevärt förbättrats att i tid observera och fånga upp elever vars kunskapsutveckling är otillfredsställande. Genom decentralisering av befogenheter och beslut har kommunerna fått det direkta ansvaret för skolan.
I den nationella utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112) konstaterade regeringen att det finns alltfler signaler om svårigheter för grundskolan att nå läroplanens mål. Detta är djupt oroande varför regeringen har tagit flera initiativ för att minska detta problem.
Skolverkets uppföljningar av betygsutvecklingen för 50 skolors elever i åk 8 under höstterminen 1996 och vårterminen 1997 tyder på att andelen som inte når målen för betyget Godkänd kan komma att ligga på ca 6 %.
De nationella målen, som gäller i varje kommun och i varje skolenhet, måste följas upp och resultaten granskas. Mål som inte följs upp förlorar snabbt sin betydelse. Skollagens mål - en nationellt likvärdig utbildning - kräver att arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i skolan stärks på lokal, kommunal och nationell nivå.
Kommunernas ansvar för det offentliga skolväsendet förutsätter att varje kommun uppfyller kraven på uppföljning och utvärdering samt vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa utbildningens kvalitet. Samma ansvar har också huvudmännen för de fristående skolorna. De enskilda kommunerna och skolorna har ett eget ansvar att utveckla kvaliteten i sin skolverksamhet. Mål- och resultatstyrningen fungerar inte, om man inte följer upp och utvärderar hur målen förverkligas.
Därför har regeringen infört en skyldighet för varje kommun och skola att årligen göra en skriftlig kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. Syftet med kvalitetsredovisningen är i första hand att tillgodose behoven i det lokala arbetet med kvalitetsutveckling.
Genom ändring av Skolverkets instruktion (SFS 1997:703) har Skolverket fått uppgiften att utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbetet i skolväsendet. Det innebär ett särskilt ansvar för utveckling av metoder och mått som är användbara vid kvalitetsbedöming också i kommuner och på skolor. Dessutom skall verket, till stöd för skolor och huvudmän, ta fram material och exempel med modeller för hur kvalitetsarbetet kan bedrivas.
Det viktigaste instrumentet är dock de utvecklingssamtal som läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin skall ha om elevens skolsituation och kunskapsutveckling.
Regeringen har prioriterat arbetet med att stärka kvaliteten i skolan, bl.a. genom att ge kommunerna ökade ekonomiska resurser. Regeringen har särskilt uttalat att detta resurstillskott bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser. Kommunerna har fått bättre förutsättningar för att ta sitt ansvar och prioritera en likvärdig skola av hög kvalitet för alla barn och ungdomar.
Sammantaget har regeringen vidtagit flera åtgärder som alla syftar till att stärka kommunernas möjligheter att ta det ansvar för skolans resultat som riksdagen lagt på kommunerna. Regeringen utgår från att kommuner och skolor, med dessa förbättrade förutsättningar, tar sin del av ansvaret för den likvärdiga utbildningen. Regeringen kommer fortsatt att uppmärksamt följa frågan om elever som inte når upp till kraven för betyget Godkänd. Regeringen avser inte nu att vidta någon ytterligare omedelbar åtgärd men är självfallet beredd till detta, om utfallet av slutbetygen från grundskolan vårterminen 1998 skulle indikera att de hittills vidtagna åtgärderna är otillräckliga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.