Elektronisk röstning
Skriftlig fråga 2006/07:1191 av Gerdau, Mats (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-16
- Anmäld
- 2007-05-16
- Besvarad
- 2007-05-24
- Svar anmält
- 2007-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga
2006/07:1191 Elektronisk röstning
av Mats Gerdau (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Valproceduren i Sverige har i princip sett likadan ut sedan den allmänna rösträtten infördes. Man lägger ned en valsedel i ett kuvert och klistrar igen. Rösträknarna bockar av de röstande, sprättar upp kuverten, räknar rösterna och meddelar resultatet till Valmyndigheten. Systemet har många fördelar, men också en del nackdelar.
De främsta fördelarna är att rösthemligheten är stor, att ingen påverkas otillbörligt i vallokalen och att det är ett relativt enkelt system som många vet hur det fungerar. Nackdelar är att det tar tid att räkna alla röster inklusive personkryssen. Det tar ofta flera veckor för att avgöra hur många röster partierna har fått och vilka personer som har blivit valda. Många röster underkänns också på grund av slarv eller felaktigheter. Underkända röster måste ses som ett underkännande av demokratin. Många nya svenskar har också andra traditioner och tycker att vårt system är krångligt.
Mot bakgrund av detta borde det finnas skäl att utveckla och modernisera den svenska röstningsmetoden. Tekniken har utvecklats och i flera andra länder, senast i parlamentsvalet i Estland i år, prövar man nu elektroniska röstningsförfaranden med stor framgång och utan att man gör avkall på valhemligheten. Här har Sverige en del att lära. Ett elektroniskt röstningsförfarande skulle ha flera fördelar, bland annat att det blir lättare och mer tillgängligt att rösta vilket skulle kunna öka valdeltagandet. Men det skulle också bli lättare att se om man gör fel, valresultatet går betydligt fortare att få fram och kanske kan antalet underkända röster minska.
Min fråga till statsrådet är därför om hon avser att vidta några åtgärder för att initiera ett försök med elektronisk röstning i Sverige.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1191 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2006/07:1191 Elektronisk röstning
Justitieminister Beatrice Ask
Mats Gerdau har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att initiera ett försök med elektronisk röstning i Sverige.
I samband med tillkomsten av vallagen (2005:837) övervägdes om det var lämpligt att införa ett system med elektronisk röstning vid allmänna val. Vallagskommittén framhöll i det betänkande som låg till grund för den nya vallagen (SOU 2004:111 s. 181 ff.) att elektroniska förfaranden i valsammanhang kan underlätta inte bara det praktiska arbetet utan också stimulera demokratin genom att till exempel göra det lättare för väljare och valda att kommunicera med varandra. Däremot menade kommittén att ett system med elektroniska röstningsförfaranden i allmänna val inte borde införas innan säkerheten i systemet fullt ut kan garanteras. En sådan garanti ansågs nämligen nödvändig för att vidmakthålla väljarnas förtroende för valsystemet.
I sammanhanget kan nämnas att det i fråga om allmänna val är särskilt viktigt att ha ett säkert och pålitligt förfarande, bland annat med hänsyn till att en felaktig röst inte kan rättas i efterhand. En jämförelse kan här göras med den allmänna deklarationen som numera kan avges genom ett elektroniskt dokument. Om det uppkommer tekniska eller andra felaktigheter vid sådan deklaration finns en möjlighet att hos Skatteverket begära omprövning av taxeringen. Någon motsvarande omprövningsmöjlighet står alltså inte till buds vid allmänna val.
I propositionen instämde regeringen i utredningens bedömning att det saknades förutsättningar för att införa möjligheter till elektroniska röstningsförfaranden vid allmänna val (prop. 2004/05:163 s. 87 f.). Enligt regeringen borde frågan om att införa sådana förfaranden anstå till dess det finns tillräckliga erfarenheter av användning av elektroniska förfaranden vid lokala rådslag och andra liknande aktiviteter där de säkerhets- och demokratiaspekter som aktualiseras vid ett val har kunnat bli föremål för en noggrann prövning och utvärdering.
Valmyndigheten har ett löpande uppdrag att följa den nationella och internationella utvecklingen av elektronisk röstning. I sammanhanget kan särskilt nämnas att regeringen uppdragit åt Valmyndigheten att bygga upp en kunskapsbank med erfarenheter från kommuner som använder elektronisk röstning vid kommunala rådgivande opinionsundersökningar. Det arbetet ska redovisas senast den 15 oktober 2007. Min förhoppning är att redovisningen från Valmyndigheten ger vägledning inför framtida överväganden och ställningstaganden i fråga om elektronisk röstning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.