Elektrifiering av lastbilar
Skriftlig fråga 2023/24:251 av Marianne Fundahn (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-14
- Överlämnad
- 2023-11-15
- Anmäld
- 2023-11-16
- Svarsdatum
- 2023-11-22
- Sista svarsdatum
- 2023-11-22
- Besvarad
- 2023-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Vid årsskiftet sänks kravet på inblandning av biobränsle. Den största sänkningen blir på diesel, från 30,5 procent till 6 procent. Det beräknas göra dieseln cirka 5 kronor billigare per liter.
Klimat- och miljöministern vill minska klimatutsläppen från transportsektorn med elektrifiering och hoppas att det genom riktat stöd ska bli fler ellastbilar på våra vägar. Risken är att detta inte infrias. Med lägre dieselpris blir det olönsamt för åkerierna att köpa in ellastbilar. Om man väljer diesel framför el kommer utsläppen att fortsätta så länge de lastbilarna rullar på våra vägar. Regeringen säger att sänkt reduktionsplikt ökar marginalerna för åkerierna så att de får möjlighet att satsa på elektrifiering. Men risken är stor att det inte blir så. Kostnaderna för bränsle regleras i ett drivmedelstillägg. Om priset sjunker blir frakten billigare. Så det blir inte åkerierna som tjänar på den sänkta inblandningen av biodrivmedel.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Vad avser statsrådet att göra om den sänkta reduktionsplikten inte leder till minskade klimatutsläpp om elektrifieringen av den tunga trafiken uteblir?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:251 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2023/24:251 från Marianne Fundahn (S) Elektrifiering av lastbilar
Marianne Fundahn har frågat mig vad jag avser göra om den sänkta reduktionsplikten inte leder till minskade klimatutsläpp om elektrifieringen av den tunga trafiken uteblir.
Hela Sverige måste ges förutsättningar att leva och möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Andra jämförbara länder, såsom våra grannländer, har i dag avsevärt lägre krav på diesel i respektive lands pliktsystem än vad Sverige har. För att underlätta för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft har regeringen föreslagit att reduktionsplikten sänks till sex procent för bensin och diesel under åren 2024–2026.
Den klimat- och näringspolitik som regeringen driver är ambitiös, effektiv och resultatinriktad. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Regeringen gör flera stora satsningar på omställningen av transportsektorn.
Introduktionen av miljövänliga tunga fordon har gått framåt under de senaste åren och antalet eldrivna fordon ökar, om än inte i samma takt som personbilarna. Svenska tillverkare är ledande i denna utveckling. Samtidigt utgör eldrivna tunga fordon en liten del av både den totala fordonsflottan liksom andelen i nyförsäljning. För att förstärka klimatpremier till bland annat tunga fordon och därmed främja marknadsintroduktionen av dessa nya tekniker, har regeringen föreslagit att öka anslaget med 992 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas öka med 1 493 miljoner kronor 2025 och med 2 023 miljoner kronor 2026.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastrukturen. För det första har regeringen avsatt medel för att stödja en sådan utveckling. Senast i budgetpropositionen 2024 föreslår regeringen ökning av anslaget för laddinfrastruktur, inom utgiftsområde 21 Energi, 450 miljoner kronor för 2025 och 620 miljoner kronor för 2026. Tillsammans med tidigare satsningar uppgår nu tillgängliga medel på detta anslag till drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2024 till 2026. Samtidigt föreslås ytterligare medel till Klimatklivet som också kan användas för stöd till laddinfrastruktur. Vidare har Statens energimyndighetens förvaltningsanslag förstärkts med åtta miljoner kronor från 2024, för den nationella samordningen av utbyggnaden av laddinfrastruktur.
Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå vissa åtgärder för att påskynda elektrifieringen av transportsektorn. Utredaren ska bland annat analysera om det finns skäl och förutsättningar för att ändra trafikförordningen (1998:1276) så att kommuner kan göra undantag för elektrifierade transporter på vissa platser och under vissa omständigheter.
Vidare pågår arbetet med regeringens klimatpolitiska handlingsplan, där transportsektorns omställning kommer att vara en viktig del. Klimathandlingsplanen kommer att innehålla konkreta utsläppsminskande åtgärder och förslag som regeringen ska genomföra under denna mandatperiod för att klara Sveriges klimatmål och nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045. Klimathandlingsplanen kommer i enlighet med klimatlagen att lämnas till riksdagen före årets slut.
Stockholm den 22 november 2023
Romina Pourmokthari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.