Ekonomiskt stöd till barns idrottande
Skriftlig fråga 2023/24:525 av Lawen Redar (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-24
- Överlämnad
- 2024-01-29
- Anmäld
- 2024-01-30
- Svarsdatum
- 2024-02-07
- Sista svarsdatum
- 2024-02-07
- Besvarad
- 2024-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I DN:s reportage om Huddinge Basket den 24 januiari 2024 beskrivs hur föräldrar i den stundande kostnadskrisen prioriterar mellan mat och idrott. En välkänd idrottsledare vittnar om att fler barn frågar om de ”får spela på skoj” för att inte behöva betala.
Idrottsledaren vittnar om att inflationen och bristen på politiska åtgärder för att stötta hushåll gör att barn har behövt sluta med basketen. Försvårande kostnader är kollektivtrafiksavgift för att kunna ta sig till träningarna, utrustning till idrottande och avgiften till föreningarna. I utsatta områden är även små bidrag till hushållen av avgörande betydelse för att öka barns delaktighet i idrotten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Hur avser ministern att, inom sitt ansvarsområde, stötta utsatta familjer i kostnadskrisen och stärka barns och ungas möjlighet att delta i idrottsaktiviteter?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:525 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2023/24:525 Ekonomiskt stöd till barns idrottande
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2023/24:525 och fråga 2023/24:526
av Lawen Redar (S)
Ekonomiskt stöd till barns idrottande
Lawen Redar har frågat mig hur jag avser att stötta utsatta familjer i kostnadskrisen och stärka barns och ungas möjlighet att delta i idrottsaktiviteter.
Lawen Redar har också frågat finansministern hur hon avser att, inom sitt ansvarsområde, stötta utsatta familjer i kostnadskrisen och stärka barns och ungas möjlighet att delta i idrottsaktiviteter.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna.
Idrottens betydelse för såväl folkhälsan som för känslan av samhörighet är en grundbult i statens stöd till idrotten. Det är viktigt att idrottsutövning ska vara tillgänglig för alla. Särskilt viktigt är barns och ungas idrottande. Målet med regeringens idrottspolitik är bl.a. att ge möjligheter för flickor och pojkar att motionera och idrotta. Därför stödjer regeringen idrottsrörelsen med ett årligt bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund på cirka 2 miljarder kronor. Stödet kanaliseras till stor del vidare till förbund och de 19 000 idrottsföreningar runt om i landet som bedriver olika former av idrottsverksamhet, inte minst för barn och unga.
Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av storleken på familjens plånbok. Vi vet att det ekonomiska läget för många familjer har försvårats. Regeringen har aviserat en satsning på ett fritidskort som ska omfatta barn och unga i åldrarna 8–16 år. Fritidskortet bör motsvara ett värde som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter som anordnas av t.ex. idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppet kommer ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. För satsningen beräknas 731 miljoner kronor att avsättas för 2024 och 792 miljoner kronor årligen från 2025. När vi nås av rapporter om föräldrar som behöver prioritera mellan matkassen och ett barns fritidsaktivitet blir det tydligare än någonsin – fritidskortet kommer att kunna göra skillnad för barn och unga runt om i landet.
Regeringen beslutade även 2023 om ett bidrag på 100 miljoner kronor per år till Sveriges Riksidrottsförbund för att utveckla idrottsverksamhet i socialt utsatta områden där det idag är svårare att nå barn och unga och där ofta hushållens ekonomi är svagare än genomsnittet.
Regeringen gör alltså betydande satsningar för barn och ungas idrottande och för en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.
Stockholm den 7 februari 2024
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.