Ekonomisk standard
Skriftlig fråga 2020/21:1537 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-28
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Andelen svenskar med låg ekonomisk standard fortsätter att öka och nådde 2019 den högsta nivån hittills skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Över 15 procent av befolkningen befinner sig i riskzonen för fattigdom, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver DN.
Bland de grupper som har en låg ekonomisk standard är ensamstående kvinnor över 80 år störst med 41 procent, framgår det av samma artikel. Låg ekonomisk standard definieras av SCB som hushåll vars standard är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. Inkomstskillnaderna ökade under 2019 enligt den så kallade ginikoefficienten. Den totala ekonomiska standarden ökade också bara med 0,7 procent vilket är den lägsta noteringen sedan 1990-talets lågkonjunktur.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad avser ministern vidta för åtgärder för att öka den totala ekonomiska standarden för hushållen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1537 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:1537 av Lars Beckman (M)
Ekonomisk standard
Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka den ekonomiska standarden för hushållen i Sverige.
Lars Beckman refererar i sin fråga till SCB:s nyligen publicerade inkomststatistik för inkomståret 2019. Lars Beckman fokuserar bl.a. på att andelen individer med en ekonomisk standard lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen ökade mellan 2018 och 2019. Det är viktigt att komma ihåg att politiska reformer har stor betydelse för utvecklingen av andelen med låg ekonomisk standard. Utan aktiva beslut som stärker de lägsta inkomsterna halkar ekonomiskt utsatta grupper efter. Det såg vi inte minst 2006–2010, då alliansregeringens politik ledde till en exempellös uppgång av den ekonomiska utsattheten i Sverige. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget bidrog till att allt fler utan förvärvsinkomster, inte minst pensionärer, hamnade under gränsen för låg ekonomisk standard. Andelen under gränsen ökade snabbt från 10 till 14 procent. Den ökning av andelen som vi ser nu mellan 2018 och 2019 är därför inte förvånande. M/KD-budgeten för 2019, som en majoritet i riksdagen ställde sig bakom, var nämligen helt befriad från åtgärder riktade till utsatta grupper. I stället infördes ännu ett jobbskatteavdrag. Regeringen välkomnar Lars Beckmans nyväckta engagemang i denna fråga. Den politik som presenteras i Moderaternas senaste budgetmotion – ett kraftigt utvidgat jobbskattevadrag och sänkt ersättning i arbetslöshetsförsäkringen – skulle dock bara bidra till att ytterligare öka den ekonomiska utsattheten.
Stockholm den 10 februari 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.