ekobrottsmyndigheten

Skriftlig fråga 1997/98:399 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-02-03
Anmäld
1998-02-09
Besvarad
1998-02-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:399 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till justitieministern om ekobrottsmyndigheten

Den 1 januari 1998 skulle den s.k. nya ekobrottsmyndigheten ha startat. En månad senare finns myndigheten möjligen i sinnevärlden, men ingen operativ personal finns på plats; bara ett antal chefer. Det är oklart om det över huvud taget finns några sökande till ekopolistjänsterna.

Utredningshögarna växer och bekämpningen av ekobrott har gått i stå. Det har hela tiden varit många turer och rått stor osäkerhet kring allt från innehåll till vem som skall leda myndigheten. Allt detta tycks fortfarande vara oklart. Beskedet nu är att till den 1 april skall allt som hittills varit oklart falla på plats och ekobrottsmyndigheten skall börja bekämpa det den är till för, dvs. ekobrott. Frågan är om det över huvud taget går att rekrytera personal till ekobrottsmyndigheten och få ett vettigt innehåll efter alla turer som har varit. Regeringen borde kanske inse att idén inte håller i verkligheten och upphäva beslutet.

Avser justitieministern, med tanke på det totala misslyckande som ekobrottsmyndigheten blivit, föreslå riksdagen att upphäva beslutet om densamma?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:399 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:399 om Ekobrottsmyndigheten
    Justitieminister Laila Freivalds

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att föreslå riksdagen att upphäva beslutet om att inrätta Ekobrottsmyndigheten.

Jag vill till en början med eftertryck framhålla att Ekobrottsmyndigheten står för något nytt inom brottsbekämpningen. Myndigheten kommer genom den samlade kompetensen och ett nytt arbetssätt att spela en central roll i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Resultatet kommer att bli en betydligt effektivare ekobrottsbekämpning. Självfallet måste detta framstå som något attraktivt och vara en utmaning för personer med intresse för ekobrottsbekämpning.

Sedan Ekobrottsmyndigheten fick sin slutliga utformning och verksamhetsområde i oktober 1997 har ett intensivt arbete pågått med att bygga upp myndigheten. På grund av olyckliga omständigheter hade Ekobrottsmyndigheten emellertid vissa svårigheter i starten. Den person som var tilltänkt som chef för myndigheten tackade nej till uppdraget på grund av sjukdom kort före jul 1997. Självfallet hade det effekter på planeringsarbetet, bl.a. har rekryteringen av åklagare och poliser försenats. Att utredningsbalanserna under tiden skulle ha ökat och att ekobrottsbekämpningen skulle ha avstannat vill jag dock helt tillbakavisa. De åklagare och poliser som före årsskiftet arbetade med ekobrott biträder i dag Ekobrottsmyndigheten vilket innebär att arbetet fortsatt under samma former som tidigare.

Ekobrottsmyndigheten har nu fått en chef och arbetet med att hitta former för verksamheten och att rekrytera personal fortsätter enligt planerna. En stor del av uppbyggnadsarbetet har redan slutförts och lokalfrågan är i princip löst.

Vi har alla ett ansvar för att den nya myndigheten nu får arbetsro och möjlighet att infria de förväntningar som finns. Det är min övertygelse att Ekobrottsmyndigheten kommer att ha kompetens både när det gäller att effektivt beivra ekobrott och när det gäller att förhindra att nya former av sådana brott sprids.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.