Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ekdöd

Skriftlig fråga 1999/2000:671 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-08
Anmäld
2000-03-14
Besvarad
2000-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 1999/2000:671

 av Chatrine Pålsson (kd) till miljöminister Kjell Larsson om ekdöd

Enligt uppgift börjar ett nytt miljöhot växa fram. Det gäller våra ekskogar. Alltfler ekar dör utan att orsaken är klarlagd. Detta är allvarligt ur flera perspektiv. Sveriges rikedom i form av skog är unik både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I mitt hemlän, Kalmar län, finns industrier som är helt beroende av tillgång till ek. Ett sådant är Kährs i Nybro som tillverkar golv. Snabba insatser krävs för att kartlägga orsakerna till problemet och söka åtgärda dem.

Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till miljöministern:

Avser regeringen vidta några åtgärder för att råda bot på de problem som finns vad gäller ekdöden?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:671 besvarad av

den 15 mars

Svar på fråga 1999/2000:671 om ekdöd

Miljöminister Kjell Larsson

Chatrine Pålsson har frågat mig om regeringen avser vidta några åtgärder för att råda bot på de problem som finns vad gäller ekdöden.

Låt mig först säga att de skador på ekträd som rapporterats på senare år såväl i Sverige som i Europa inte är ett problem som enkelt går att åtgärda. Orsakerna är alltför ofullständigt kända och ekdöden beror sannolikt på en rad olika faktorer.

Skadorna har observerats först i kontinentala Europa och i Sverige sedan 1980-talet. Vissa svenska forskare pekar t.ex. på den kalla vintern i Sverige 1986@1987. Även försurningen tros kunna gynna svampangreppen. I Tyskland har man påvisat ett samband mellan algsvampar, dålig rotutveckling och kronutglesning hos ekarna. Rapporterna om skador på ekträden är naturligtvis oroande. Till en början var skadebilden i Sverige akut med enstaka plötsligt döda ekar. Den skadebild man ser i dag är ett mera utdraget förlopp med symtom som t.ex. glesa trädkronor, vattskott och skadesvampar. Detta är naturligtvis oroande inte minst för den enskilde skogsägaren som kan ha lagt ned betydande summor på att etablera en ny ekgeneration. Även omistliga natur- och kulturvärden hotas.

Ekdöden är en fråga av stor betydelse för det praktiska skogsbruket och särskilt för den industri som vidareförädlar ekträd. Resurser har ställts till förfogande från näringslivet för att belysa problemen. De svenska myndigheterna har också engagerats i frågan. Skogsstyrelsen följer sedan flera år skadebilden i ekskogarna i vissa delar av landet (Skåne, Halland, Blekinge och delar av Småland). Forskning på detta område bedrivs i viss omfattning på de svenska universiteten bl.a. vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Även Naturvårdsverket, Statens jordbruks- och forskningsråd och EU-forskningen har möjlighet att finansiera forskning på området. Det är enligt min mening mycket viktigt att utröna varför ekarna dör för att därefter kunna vidta effektiva åtgärder för att minska problemen. Jag är beredd att bidra till att bättre kunskap tas fram så att konkreta åtgärder kan vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.