Efterlysta personer i Sverige

Skriftlig fråga 2021/22:896 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-25
Överlämnad
2022-01-25
Anmäld
2022-01-26
Svarsdatum
2022-02-02
Sista svarsdatum
2022-02-02
Besvarad
2022-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Under 2021 fick 10 124 personer avslag på sin asylansökan och avvek därefter. Polisen har efterlyst dem, och de har gått under jorden och gömt sig. Varje år har detta upprepat sig, och varje år fylls skuggsamhället på med människor som inte har någon annan möjlighet att försörja sig på förutom genom kriminalitet.

Stor risk finns att dessa personer därmed utnyttjas och far illa.

  • 2017: 12 235 efterlysta personer.
  • 2018: 12 044 efterlysta personer.
  • 2019: 11 818 efterlysta personer.
  • 2020: 11 302 efterlysta personer.
  • 2021: 10 124 efterlysta personer.

Det visar på oerhörda brister i regeringens migrationspolitik och i en återvändandeprocess som inte fungerar tillfredställande. Det visar också på en stor och akut brist på fler förvarsplatser. Ett skuggsamhälle av den här digniteten är skadlig på många sätt.

En nationell folkräkning är ett bra första verktyg för att återfå kontrollen men det behövs mer insatser genom hela asylprocessen för att dessa människor inte ska behöva hamna i skuggsamhället. Regeringen har uttalat att det är ett problem att människor utnyttjas som svart arbetskraft.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att få vetskap om vilka människor som befinner sig i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:896 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Ju2022/00219 Justitiedepartementet Integrations- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:896 av Ann-Sofie Alm (M)
Efterlysta personer i Sverige

Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få vetskap om vilka människor som befinner sig i Sverige.

Antalet avvikna och efterlysta har stadigt minskat sedan 2015 och som framgår av frågeställarens siffror minskar även Polismyndighetens samlade balans av ärenden. Under 2021 överlämnade Migrationsverket cirka 5 600 ärenden till Polismyndigheten, varav cirka 4 200 för att personen hade avvikit.

Vad beträffar folkbokföring kan nämnas att det finns grundläggande krav på att en utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, som regel endast får folkbokföras om detta villkor är uppfyllt. Regeringen har vidtagit åtgärder när det gäller folkbokföringen. Skatteverket har fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda felaktigheter. Till exempel har myndigheten fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen. Vidare har folkbokföringsbrottet återinförts.

Sverige och övriga EU-länder genomför vart tionde år den s.k. Census, vilket motsvarar en folk- och bostadsräkning. Nästa Census kommer att genomföras med 2021 som referensår och baseras på relevanta nationella register.

Personer som är avvikna påträffas sannolikt i liten utsträckning i en folkräkning. Däremot har en rad åtgärder vidtagits de senaste åren som syftar till att minska antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Antalet förvarsplatser har fördubblats sedan 2016 och Polismyndigheten har fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatskontroller samt fler verktyg att använda vid inre utlänningskontroll. Regeringen intensifierar nu arbetet ytterligare, bland annat genom åtgärder som avser att åstadkomma en bättre kontroll av arbetsmarknaden och ett effektivare återvändande.

Stockholm den 2 februari 2022

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.