Till innehåll på sidan

Effekten av regeringens skolbudget på likvärdigheten

Skriftlig fråga 2022/23:878 av Aylin Nouri (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-27
Överlämnad
2023-07-28
Besvarad
2023-08-11
Sista svarsdatum
2023-08-11
Svarsdatum
2023-08-11
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Om ett par veckor väntar skolstart för landets grund- och gymnasieelever. Sverige plågas fortsatt av den ekonomiska krisen med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen drabbar inte bara barn och elever med anledning av hushållens ekonomi. Det svåra ekonomiska läget slår också hårt mot välfärden och skolan i synnerhet. Svensk skola var hårt pressad redan före den ekonomiska krisen, inte minst skolor i socioekonomiskt utsatta områden. När skolstart snart nu väntar kommer en stor del av landets elever att mötas av en skola med färre behöriga lärare och kvalitetsnedskärningar till följd av den ekonomiska krisen och regeringens hantering av densamma. Skolministern har hävdat att regeringen gör den största budgetsatsningen på skolan på 30 år, men riksdagens utredningstjänst har konstaterat att anslagen till barn- och ungdomsutbildning minskar med 2 miljarder i fasta priser. De riktade satsningar som regeringen presenterat är långt ifrån tillräckliga när skolor runt om i landet kämpar med grunduppdraget.

I flera år har bland annat OECD varnat för växande segregation och olikvärdighet mellan landets skolor. I den kostnadskris som nu råder, med otillräckliga anslag till välfärden, kommer barn och elever i skolorna med svårast utmaningar att möta de största konsekvenserna. Socialdemokraterna har därför föreslagit en ny princip för att trygga välfärdens grundfinansiering – en bottenplatta för välfärden. Förslaget innebär att resurserna till välfärden ska indexeras och räknas upp i takt med kostnadsökningarna.

Det kompensatoriska uppdrag som svensk skola har riskerar att kraftigt försvagas utan omedelbara åtgärder. Konsekvenserna för den enskilde blir stora och likaså samhällets framtida kostnader.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

Har statsrådet och regeringen tagit något initiativ till en analys för att granska vad regeringens skolbudget ger för effekter på likvärdigheten i svensk skola?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:878 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)


Svar på fråga 2022/23:878 av Aylin Nouri (S)
Effekten av regeringens skolbudget på likvärdigheten

Aylin Nouri har frågat mig om jag och regeringen tagit något initiativ till en analys för att granska vad regeringens skolbudget ger för effekter på likvärdigheten i svensk skola.

En av regeringens huvudprioriteringar är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolväsendet. Alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en så hög kvalitet att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i. Regeringen följer därför noga de rapporter och internationella studier som kan ligga till grund för analyser av likvärdigheten i svensk skola.

Den svenska förskolan och skolan befinner sig i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen tillförde 1,6 miljarder kronor till skolan i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16) och ytterligare 27,5 miljoner kronor i vårändringsbudgeten (prop. 2022/23:99 utg.omr. 16). Dessutom förstärktes de generella statsbidragen till kommunerna med 6 miljarder kronor per år från och med 2023.

De medel som skolan tillfördes i budgetpropositionen och vårändringsbudgeten innebär att regeringen kunnat göra flera viktiga insatser för att främja likvärdigheten. Låt mig ge några exempel. Vi förbättrar tillgången till nya läromedel. Vi ökar tillgången till speciallärare. Vi gör satsningar på stärkt språk-, läs- och skrivutveckling. Vi förbättrar yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Detta är exempel på insatser som bidrar till en mer likvärdig utbildning.

Det är av största vikt att alla skolor ges likvärdiga förutsättningar och att verksamhetens kvalitet stärks. För att ytterligare öka likvärdigheten i skolsystemet är det tydligt för mig att staten behöver ta ett ökat ansvar. Regeringen avser att under mandatperioden ta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Syftet är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Ett införande av en nationellt bindande skolpengsnorm innebär en stor förändring som kräver utredning. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Stockholm den 8 augusti 2023

Lotta Edholm

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.