Effektbrist
Skriftlig fråga 2019/20:195 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-16
- Överlämnad
- 2019-10-16
- Anmäld
- 2019-10-17
- Svarsdatum
- 2019-10-23
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Besvarad
- 2019-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det svenska kraftsystemet har länge präglats av en hög elkvalitet och god driftssäkerhet, vilket är en följd av en robust produktionsapparat och goda marginaler gällande överföringskapacitet. Sverige har dock under senare tid rört sig in i en situation med effektbrist, som kortsiktigt ser ut att förvärras ytterligare som en följd av skattepolitiken. Efterfrågan på el ökar även snabbare än förväntat delvis beroende på växande befolkning, elektrifiering av både transporter och industri samt etablering av serverhallar. Enligt en aktuell prognos från Svenskt Näringsliv väntas elanvändningen i Sverige öka med hela 60 procent till år 2045 eller från dagens 126 till 200 terawattimmar.
Trots den ökade efterfrågan på el har reaktor 2 i Ringhals redan börjat minska sin produktion för att helt ställas av vid årsskiftet. Därefter vid årsskiftet 2020/21 väntar nästa reaktor på nedsläckning. Detta är en naturlig konsekvens av oansvarig politik som bromsat utvecklingen av ny kärnkraft i Sverige och som helt saknat förståelse för skillnaden mellan effekt och energi. För statsrådet påtalar ofta att Sverige har ett överskott på el på årsbasis men talar sällan om den tilltagande effektbristen.
Elsystemet har en helt central roll för industrins konkurrenskraft och hushållens behov av elektricitet, året runt, och till rimliga priser. Här finns också den största bristen med nuvarande marknadsmodell – att den inte klarar av att tillföra produktion som överlag överensstämmer med landets säsongsmässiga variationer, något som ökat vår sårbarhet under vinterns mörka och kalla dagar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att avvärja den tilltagande effektbristen i elsystemet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:195 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2019/20:195 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Effektbrist
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att avvärja den tilltagande effektbristen i elsystemet.
Låt mig börja med att säga att jag håller med frågeställaren om att detta är en viktig fråga för Sverige, men samtidigt poängtera att Sverige inte har en nationell effektbrist utan lokala utmaningar. Vi behöver därför säkerställa att Sveriges elmarknad fortsätter att fungera väl så att alla delar har effekt under årets alla dagar.
Regeringen har aviserat två uppdrag i budgetpropositionen om bred analys och förslag till åtgärder avseende rådande kapacitetsbrist i elnäten dels till Energimarknadsinspektionen, dels till vissa länsstyrelser. I Energimarknads-inspektionens uppdrag ingår att analysera eventuella förbättringsåtgärder både avseende den reglerade respektive den konkurrensutsatta delen av elmarknaden. Svenska kraftnät utför även en översyn av elområdes-indelningen vilket skulle kunna resultera i bättre incitament till marknads-aktörerna att genomföra kostnadseffektiva lösningar, exempelvis genom ökad flexibilitet.
När det gäller näten behöver överföringskapaciteten byggas ut, vilket också är en del av energiöverenskommelsen från 2016. vilket redan görs i dag. Svenska kraftnät har aviserat stora investeringar i sin senaste investerings- och finansieringsplan och arbetar med både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder för att stärka elnätet.
Dessutom behöver processen för att förstärka elnätet bli mer effektiv. Nätkoncessionsutredningens betänkande, som bl.a. syftar till att förkorta handläggningstiderna hos såväl nätföretag som myndigheter, är just nu ute på remiss och regeringen avser att återkomma med eventuella förslag till riksdagen under nästa år.
Inom ramen för energiöverenskommelsen lyfts effektfrågan också tydligt fram. Bl.a. ska berörda myndigheter kontinuerligt följa utvecklingen på elmarknaden, inklusive när det gäller effektsituationen. Energiöverens-kommelsen lyfter även fram efterfrågeflexibilitet. På efterfrågesidan finns det mer att göra för efterfrågeflexibilitet och i linje med energiöverens-kommelsen genomföra de åtgärder som krävs för att kunderna fullt ut ska kunna delta på elmarknaden. Energiöverenskommelsen ska, enligt regeringens bedömning i propositionen 2017/18:228 Energipolitikens inriktning, följas upp kontinuerligt av de fem ingående partierna i den s.k. genomförandegruppen och kan vid behov även uppdateras.
Till sist vill jag också nämna att regeringen redan 2016 beslutade att förlänga den så kallade effektreserven till 2025. Effektreserven ska finnas tillgänglig under vinterhalvåret för att säkerställa att det alltid finns eleffekt även om effekten av någon anledning inte skulle levereras på marknadsmässiga villkor.
Stockholm den 23 oktober 2019
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.