E-förvaltning
Skriftlig fråga 2009/10:545 av Liljevall, Désirée (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-17
- Anmäld
- 2010-02-18
- Besvarad
- 2010-02-24
- Svar anmält
- 2010-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 februari
Fråga
2009/10:545 E-förvaltning
av Désirée Liljevall (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
FN publicerar nu index som visar att Sverige rasar ner från första till tolfte plats vad gäller e-förvaltning. Sverige har tidigare legat i topp men blir nu omsprungna av länder som Sydkorea, USA, Kanada, Norge och Danmark. Även medborgarnas användande av e-tjänster har varit högt tidigare i jämförelse med andra länder.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige återigen ska hamna på första plats på FN:s rankningslista för e-förvaltning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:545 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2009/10:545 E-förvaltning
Statsrådet Mats Odell
Désirée Liljevall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige återigen ska hamna på första plats på FN:s rankningslista för e-förvaltning.
Att ge ett enkelt svar på frågan är inte möjligt. Generellt sett bör vi kontinuerligt jämföra oss med andra länder för att se vad vi kan göra bättre. Vi måste dock alltid bedöma om de olika mätningarna ger oss ett relevant underlag för lärande. Det finns flera jämförande index som sammantaget kan ger oss en bra bild av hur duktiga vi är på e-förvaltning. I EU:s index som presenterades i november 2009 avancerade Sverige i det index som mäter tillgång till e-tjänster från sjunde till femte plats och i det som mäter hur sofistikerade tjänsterna är från sjunde till tredje plats. Sverige klassificerades därmed som en fast grower. I det index som The Economist Intelligence Unit publicerar avancerade Sverige från tredje plats 2008 till andra plats 2009.
Vad gäller FN:s index är rapporten ännu inte publicerad så jag kan bara resonera utifrån vad vi vet från tidigare mätningar om orsakerna till varför Sverige rankas så lågt. Jag noterar dock att både Österrike och Malta, som toppar EU:s mätningar, ligger längre ned på listan än Sverige. Samtidigt ligger länder som Kazakstan och Bahrain före Sverige. Indexet är en summering av tre separata delar som var för sig mäter tjänsteutbud – online service – infrastruktur och humankapital. Det är bara i den delen som heter online service som Sverige har backat. Enligt 2008 års rapport baseras den delen av indexet på en kvantitativ och automatiserad mätning av tillgång till information och tjänster utifrån en officiell nationell portal.
Sveriges nationella portal sverige.se var en av de första i världen. Efter tio års arbete och stora utvecklingskostnader hade tiden sprungit ifrån den. I stället användes söktjänster som Google för att hitta fram till de offentliga e-tjänsterna. Eftersom svenska myndigheter funnits på nätet under lång tid så är till exempel Googles träffsäkerhet väldigt god vad gäller offentliga e-tjänster. sverige.se blev därför en omväg snarare än en genväg.
Utifrån detta perspektiv är FN:s index inte det enda vi bör lära av. Som svar på frågan planerar jag därför att fortsätta dra lärdomar av internationella jämförelser men också fortsätta med de aktiviteter som vi i dag genomför.
Nedläggningen av sverige.se signalerade ett skifte bort från en myndighetscentrerad till en behovsdriven e-förvaltning. Jag vill ha många behovsanpassade vägar in till det offentliga Sverige. Jag vill att myndigheter ska utgå ifrån människors reella behov när de bygger e-tjänster. Jag vill att de ska byggas i samverkan med andra aktörer och att de ska kunna presenteras inom ramen för olika typer av webbplatser, till exempel kommuners hemsidor, intresseorganisationers eller till exempel Facebook. Målet är att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter och ta del av förvaltningens service.
Under våren planerar vi att sjösätta ett förbättrat system för e-legitimationer. Sverige ligger redan bland de främsta i världen när det gäller antalet användare av e-legitimationer per invånare. Nu tar vi nästa steg och gör det enklare att använda och möjligt att använda inom EU. Vi ska utse myndigheter med särskilt utvecklingsansvar för medborgare, företagare, fordon eller förare och geografisk information. Vi ska fortsätta effektivisera myndigheternas stödprocesser. Vi kommer även att titta närmare på de förslag till Mina sidor och Minskat uppgiftsinlämnande för företagare som E-delegationen har lämnat. De har nu gått in i en operativ fas och kommer att arbeta med att genomföra den nya behovsdrivna strategin.
Under de senaste åren har vi byggt upp en helt ny organisation för att styra och koordinera utvecklingen av e-förvaltning på koncernnivå. Regeringen har sedan mandatperiodens början förstärkt den interna styrningen och samordningen i Regeringskansliet genom att inrätta en statssekreterargrupp för e-förvaltning (dnr Fi2007/1981) och en E-delegation. Dessa är i dag viktiga aktörer och utvecklingsmyndigheterna är den sista pusselbiten i den nya organisationen. Vi har också formulerat en helt ny och sammanhållen strategi för regeringen och myndigheterna för e-förvaltningsarbetet i form av en handlingsplan och nu senast en ny Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Vi har även lett arbetet med att skapa en gemensam plattform för e-förvaltning på EU-nivån i form av en ministerdeklaration om e-förvaltning som till stora delar överensstämmer med Sveriges strategi.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.