Drograttfylleri

Skriftlig fråga 2020/21:1423 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-22
Överlämnad
2021-01-23
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen rapporterade Sveriges Radio att antalet drograttfyllerier har ökat med drygt 38 procent på sex år, baserat på statistik från Åklagarmyndigheten. Det är en mycket oroande tendens. I trafiken är drograttfyllerister precis som andra rattfyllerister extremt farliga. Under 2019 omkom 15 personer i drogrelaterade trafikolyckor och 7 personer i olyckor där både droger och alkohol var inblandade.

Straffet för rattfylleri och drograttfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt är straffet fängelse i upp till två år. Om mängden alkohol överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften brukar brottet bedömas som grovt. Dock är det svårare att fastställa påverkansgraden vid drograttfylleri, varför drograttfyllerister brukar dömas för brott av normalgraden utan att påverkansgraden fastställts. Till skillnad från rutinmässiga alkoholkontroller i trafiken saknas det lagstöd för drogkontroller (genom ögonundersökning) utan föregående misstanke.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- coh migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler drograttfyllerister ska lagföras och dömas till adekvata straff?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1423 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/00210 Ju2021/00258 Ju2021/00 265 Ju2021/ 00289 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1334 av Katarina Brännström (M) Drograttfylleribrott, fråga 2020/21:1372 av Johan Forssell (M) Skärpt straff för rattfylleri, fråga 2020/21:1386 av Ingemar Kihlström (KD) Grova trafikbrott och fråga 2020/21:1423 av Boriana Åberg (M) Drograttfylleri

Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att lagen ska ses över och arbetet mot drograttfylleri intensifieras. Vidare har Johan Forssell frågat mig om jag avser att i närtid presentera lagförslag som skärper straffen för rattfylleri i enlighet med förslagen i Ds 2019:22. Dessutom har Ingemar Kihlström frågat mig när en skärpning av lagen för trafikbrott kommer att genomföras genom att en proposition enligt utredningens förslag lämnas till riksdagen. Slutligen har Boriana Åberg frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att fler drograttfyllerister ska lagföras och dömas till adekvata straff.

Det är viktigt att den som begår rattfylleri och andra trafikbrott kan straffas på ett adekvat sätt och att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten. Det är inte enbart en fråga om brottsbekämpning utan också om att rädda liv. Antalet anmälda drograttfyllerier har ökat de senaste åren och den utvecklingen måste brytas. Vi kan inte tillåta att vissa personer gång på gång kör olovligt eller påverkade av alkohol eller narkotika och utsätter andra människor för stora risker. Regeringen har därför tagit flera initiativ på området.

En utredare har bland annat föreslagit att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Förutom strängare straff möjliggör dessa förslag att den som kör utan körkort eller påverkad av alkohol eller narkotika vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Utredaren har också föreslagit att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. I enlighet med tidigare lämnat besked bereds förslagen i Regeringskansliet och jag kommer att återkomma i frågan när det arbetet är färdigt.

För att effektivisera arbetet mot drograttfylleri och öka trafiksäkerheten har regeringen även gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att utföra sållningsprov, dvs. provtagning utan att det behöver finnas en konkret misstanke om brott, också i fråga om narkotika i trafiken. I dag kan sållningsprov bara tas för att undersöka om en förare kör alkoholpåverkad. Samma utredare har också fått i uppdrag att ta ställning till om det bör införas ett system med så kallade trafiksäkerhetskontrollanter som till exempel skulle kunna genomföra nykterhetskontroller. Utredarens uppdrag ska redovisas senast den 30 april 2021.

Stockholm den 27 januari 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.