dopningsjourens framtid
Skriftlig fråga 1997/98:84 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-24
- Anmäld
- 1997-10-27
- Besvarad
- 1997-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Sedan 1993 finns en dopningsjour på Huddinge sjukhus som är öppen för allmänheten i hela landet. Jouren har till uppgift att dels besvara allmänhetens frågor om riskerna med att använda dopningsmedel, dels förmedla kontakter med specialister inom sjukvården för uppföljning av dopningsrelaterade problem. Dopningsjouren är för närvarande den enda instans som samhället förfogar över och med vars hjälp omfattningen av missbruket och dess skadeeffekter kan bedömas. Den har hittills finansierats med medel från Folkhälsoinstitutet som dock minskat sina bidrag och i och med utgången av 1997 avslutar sitt ekonomiska engagemang. Jouren har under senaste året kunnat upprätthållas med hjälp av medel från Pharmacia & Upjohn.
Dopningsjourens verksamhet är angelägen och av riksintresse.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga regeringen hur man planerar att finansiera verksamheten när Folkhälsoinstitutet upphör med sitt ekonomiska stöd.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:84 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Barbro Westerholm har frågat mig om hur regeringen planerar att finansiera verksamheten vid Huddinge sjukhus avseende dopningsjouren.
För år 1997 har Folkhälsoinstitutet bidragit med 200 000 kr för rådgivningsverksamheten. Enligt de uppgifter som jag inhämtat avser dock inte Folkhälsoinstitutet ge stöd till driften av jourtelefonen för dopningsfrågor 1998.
Skälen till att Folkhälsoinstitutet hittills stött verksamheten är, enligt institutet självt, att i initialskedet av debatten kring dopning karakteriserades diskussionen av dramatiska beskrivningar av såväl preparatens effekter och skadeverkningar som av missbrukets omfattning. Kunskapen om dopning och de preparat som förekom var i det närmaste obefintlig hos såväl medborgarna i allmänhet som hos de personer som i sitt arbete hade ansvar för ungdomars uppväxt och livsvillkor. Detta motiverade snabba och okonventionella insatser för såväl kunskapsspridning som kunskapsinsamling. Som ett av de första stegen inrättades på Folkhälsoinstitutets initiativ en jourtelefon för frågor om dopning vid Huddinge sjukhus.
I dag är dock läget, enligt institutet, ett annat. Kunskapen om dopningens risker har en lokal och regional förankring motsvarande den som gäller för tobakens, alkoholens och narkotikans skadeverkningar. Grunden för denna kunskap har lagts genom de insatser som Folkhälsoinstitutet m.fl. genomfört i form av utbildning, kunskapsspridning och kartläggning. Genom finansiellt stöd till dopningsförebyggande projekt och genom lokalt och regionalt antidopningsarbete i olika myndigheters och organisationers egen regi. Detta innebär att frågan om dopningens risker och skadeverkningar finns med i de flesta utbildnings- och informationssammanhang som rör droger, inte minst inom skolans område.
Dopningspreparatens hälsorisker och utbredning är, enligt institutet, fortfarande ett viktigt bevakningsområde inom Folkhälsoinstitutets program för alkohol och narkotika. Detta innebär dels att institutet följer missbrukets omfattning genom årliga studier, dels att man kontinuerligt bevakar forskningen på området. De data som institutet har till förfogande visar att det inte finns några nya forskningsrön som motiverar en omvärdering av preparatens skadeverkningar och effekter. Folkhälsoinstitutets statistikbevakning inom skolan och vid mönstringen visar också att andelen personer med erfarenhet av dopningspreparat minskar för varje år.
Folkhälsoinstitutets bedömning är att dopningsproblemet nu är i en fas där det finns tillräcklig kompetens lokalt och regionalt för att bevaka och hantera problemet, initiera insatser och vid behov veta vart man vänder sig för att inhämta ytterligare kunskap. I en situation med tydliga krav på prioritering av insatser som på bästa sätt främjar hälsa för alla enligt Folkhälsoinstitutets instruktioner kan, enligt institutet, en fortsatt finansiering av en jourtelefon för dopningsfrågor inte motiveras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.