domstolsväsendet i Gävleborgs län

Skriftlig fråga 1999/2000:912 av Norinder, Patrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-11
Anmäld
2000-05-16
Besvarad
2000-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 maj

Fråga 1999/2000:912

av Patrik Norinder (m) till justitieminister Laila Freivalds om domstolsväsendet i Gävleborgs län

Reformeringen av domstolsväsendet genomförs av regeringen utan att riksdagen spelar en avgörande roll. Avigsidan av detta kommer till tydligt uttryck i regeringens beslut att lägga samman Ljusdals och Hudiksvalls tingsrätter.

Tvärs emot Domstolsverkets förslag @ sammanläggning av Ljusdals tingsrätt med Bollnäs tingsrätt @ förordar regeringen att Ljusdals tingsrätt bör sammanläggas med Hudiksvalls tingsrätt. Av remissinstanserna har Riksåklagaren tillstyrkt Domstolsverkets förslag och Rikspolisstyrelsen tillstyrkt sammanläggningen. Kriminalvårdsstyrelsen har inte tagit ställning emot förslaget.

Fakta talar för en sammanläggning av Ljusdals och Bollnäs tingsrätter. Bollnäs är mer centralt beläget och den större domstolen i landskapet. Kommunikationerna ger en tidsbesparing till Bollnäs förmån. Bollnäs är bättre beläget ur åklagarväsendets synpunkt från Gävle. En tingsfiskalstjänst kan bibehållas i Bollnäs.

Regeringen har blivit uppvaktad av företrädare för Hudiksvall. Ingen motivering att frångå Domstolsverkets förslag ges förutan att en samlad bedömning ligger till grund för förslaget.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att få en mer ändamålsenlig domstolsindelning i Gävleborgs län?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:912 besvarad av

den 25 maj

Svar på fråga 1999/2000:912 om domstolsväsendet i Gävleborgs län

Justitieminister Laila Freivalds

Patrik Norinder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få en mer ändamålsenlig domstolsindelning i Gävleborgs län. Patrik Norinder tar upp regeringens bedömning i skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet @ en handlingsplan (skr. 1999/2000:106) att Ljusdals tingsrätt bör läggas samman med Hudiksvalls tingsrätt. Om jag förstår Patrik Norinder rätt anser han att Ljusdals tingsrätt i stället bör läggas samman med Bollnäs tingsrätt.

I det remitterade förslaget från Domstolsverket att lägga samman Ljusdals tingsrätt med en annan domstol föreslog verket att Hudiksvalls tingsrätt var den lämpligaste mottagaren av verksamheten vid Ljusdals tingsrätt. Efter remiss ansåg Domstolsverket att Bollnäs tingsrätt var en lämpligare lösning. Regeringen kompletterade Domstolsverkets underlag med synpunkter från Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen. Därutöver uppvaktade företrädare från Ljusdals kommun och från nämndemannaföreningen i Ljusdal mig vid två tillfällen. Vid den sista av dessa uppvaktningar framkom bl.a. att medborgarna i Ljusdal, för det fall Ljusdals tingsrätt skulle avvecklas, föredrog en sammanläggning med Hudiksvalls tingsrätt. För undvikande av missförstånd vill jag påpeka att jag inte har uppvaktats av företrädare från Hudiksvall. Däremot har jag i olika skrivelser tagit emot synpunkter på Domstolsverkets förslag från såväl Hudiksvall som Bollnäs. Regeringen hade alltså vid sin bedömning ett fylligare underlag vid valet av sammanläggningsort.

De åtgärder som jag och regeringen avser att vidta beträffande domstolsorganisationen i Gävleborgs län finns angivna i nyssnämnda skrivelse. I denna aviseras förutom nyssnämnda reform i länets norra delar också en översyn av verksamheterna vid Gävle och Sandvikens tingsrätter.

Avslutningsvis vill jag bara informera Patrik Norinder om att regeringen inte har fattat något beslut om att avveckla Ljusdals tingsrätt. Efter det att riksdagen behandlat regeringens skrivelse Reformeringen av domstolsväsendet @ en handlingsplan (skr. 1999/2000:106) kommer regeringen att fatta beslut om verksamheten vid Ljusdals tingsrätt. Detta för att riksdagen ska ges möjlighet att spela en avgörande roll vid reformeringen av tingsrättsorganisationen (jfr. skr. 1999/2000:106 avsnitt 11.3).

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.