domstolsorganisationen
Skriftlig fråga 1997/98:971 av Weibull Bernström, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-31
- Anmäld
- 1998-08-03
- Besvarad
- 1998-08-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 juli
Domstolskommittén, som haft till uppgift att se över den framtida domstolsorganisationen, innebärande bl.a. att komma med förslag till sammanslagning av tingsrätter samt även tingsrätter med länsrätter, har efter att man förklarat sig inte kunna nå politisk enighet om en reform befriats från sitt uppdrag i denna del. Regeringen har ej heller lagt några förslag innebärande sådana sammanslagningar, än mindre har riksdagen behandlat några sådana framställningar.
Tingsrättsinstruktionen stadgar att i varje tingsrätt skall finnas en lagman.
Trots detta kan man konstatera att lagmanstjänsterna i länsrätten i Blekinge och i tingsrätten i Hallsberg inte ledigförklarats i samband med att lagmännen lämnat dessa tjänster i oktober 1997 respektive i mars 1998.
I praktiken tycks man således på administrativ väg genomföra det direktiv domstolskommittén hade, men aldrig varit mäktigt föreslå.
Givetvis kan rent formellt hävdas att det i nämnda domstolar ändå finns lagmän, eftersom lagmän från andra domstolar samtidigt är lagmän här. Man får dock intrycket att en omorganisation av domstolsväsendet påbörjats utan några formella beslut.
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att en omorganisation av domstolsväsendet inte sker händelsestyrt och utan demokratiskt förankrade beslut i Sveriges riksdag?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:971 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
den 13 augusti
Peter Weibull Bernström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att en omorganisation av domstolsväsendet inte skall ske händelsestyrt och utan demokratiskt förankrade beslut i Sveriges riksdag.
Det är riktigt att 1995 års domstolskommittés uppdrag genom tilläggsdirektiv den 26 mars 1998 slutligen inte kom att omfatta domstolarnas antal och placering (dir. 1998:22). I tilläggsdirektiven uttalade regeringen bl.a. att moderniseringen och reformeringen av domstolsväsendet måste fortsätta samt att de krav på moderna arbetsformer och ökad kvalitet som regeringen pekat på i de tidigare direktiven fortfarande gäller. Regeringen konstaterade vidare att det nödvändiga reformarbetet i fråga om domstolsväsendets yttre organisation nu måste drivas vidare i andra former.
De försöksverksamheter som har satts i gång vid Länsrätten i Blekinge län och Karlskrona tingsrätt samt vid tingsrätterna i Hallsberg och Örebro syftar till att pröva nya former av samverkan mellan domstolarna för att bl.a. undersöka om resurser som nu använts i administrativ verksamhet i stället kan förbättra och utöka den dömande verksamheten.
I uppdragen till lagmännen i Karlskrona respektive Örebro tingsrätt sägs bl.a. följande. En ordning med en gemensam chef för flera domstolar kan antas skapa förutsättningar för en bättre samverkan mellan domstolarna än i dag. Det gäller t.ex. i fråga om administrativa funktioner samt utbildning. En bättre samverkan kan också underlätta för små domstolar att klara av ökad arbetsbörda i samband med tillfällig arbetsanhopning, semestrar, sjukdomsfall, m.m. Beträffande tingsrätt och länsrätt kan det innebära ett berikande utbyte mellan domstolsslagen. Dels kan domare i allmän domstol som så önskar, pröva dömande i allmän förvaltningsdomstol och vice versa, dels öppnar det möjligheten att pröva en gemensam notarieutbildning i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Sammantaget bör enligt regeringens mening en utökad samverkan mellan domstolarna innebära att verksamheten främjas (regeringens beslut 1998-05-14 och 1998-05-28, Ju98/1735 och Ju98/1866).
Dessa försök kommer att utvärderas. Riksdagen kommer givetvis att informeras om utfallet av försöksverksamheterna liksom om förändringsarbetet inom domstolsväsendet i övrigt.
Som regeringen uttalat i tilläggsdirektiven är det nödvändigt att domstolsväsendet reformeras. Det är i detta arbete angeläget att pröva olika alternativ i form av försöksverksamheter. Jag är övertygad om att regeringen och riksdagen därigenom får ett bättre underlag för sina beslut om hur domstolsorganisationen skall reformeras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.