domstolars möjlighet att hemlighålla adresser
Skriftlig fråga 2003/04:649 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-29
- Anmäld
- 2004-01-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-02-11
- Svar anmält
- 2004-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:649
av Maria Larsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om domstolars möjlighet att hemlighålla adresserI många fall är en målsägande i ett brottmål i behov av att hans eller hennes adress hålls hemlig för den tilltalade. Detta gäller inte minst vid kvinnomisshandel. Om någon utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier kan personen lämna in en ansökan till skattekontoret om skyddad adress. En sekretessmarkering förs då in i folkbokföringsdatabasen. Markeringen innebär att folkbokföringsmyndigheten särskilt måste uppmärksamma sekretessfrågan när adressuppgiften begärs utlämnad.
Tyvärr är personer med skyddad adress aldrig garanterade att de som hotar och förföljer dem inte får ut adressuppgifterna när målet tas upp i domstol. Den tilltalade kan få ta del av uppgifterna genom att han eller hon helt enkelt begär det. Den möjlighet som finns för målsäganden och vittnen som är rädda för repressalier är att uppge en c/o-adress till åklagarmyndigheten eller till en advokat. Om målsäganden uppgett sin skyddade adress för domstolen omfattas inte uppgiften av sekretess längre och det finns inga hinder mot att ta in adressuppgiften i domen.
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att garantera att målsägandens och vittnens skyddade adresser vid behov inte kommer till den tilltalades kännedom vid ett domstolsförfarande?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:649 besvarad av
den 11 februari
Svar på fråga 2003/04:649 om domstolars möjlighet att hemlighålla adresser
Justitieminister Thomas Bodström
Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera att målsägandens och vittnens skyddade adresser inte kommer till den tilltalades kännedom vid ett domstolsförfarande.
Att förebygga hot och våld mot målsägande och vittnen är av stor betydelse för enskildas trygghet och en effektiv rättskipning. Den fråga som Maria Larsson tar upp är en viktig del i detta.
Frågan har nyligen behandlats av Offentlighets- och sekretesskommittén som lämnade sitt huvudbetänkande i höstas (SOU 2003:99). Kommittén föreslår att sekretess ska gälla för uppgift om enskilds adress, hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift inom hela den offentliga förvaltningen, alltså även domstolarna, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Till skillnad från nuvarande regler innebär förslaget att sekretess ska gälla även om det är den enskilde själv, till exempel målsäganden, som gett in adressuppgifterna till domstolen. Förslaget innebär att hotade och förföljda personer får ett förbättrat skydd för sina adressuppgifter och andra uppgifter under handläggning i domstol. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Förslagen i betänkandet ska nu remissbehandlas.
Härutöver vill jag även nämna något om förslagen från Personsäkerhetsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande för en kort tid sedan (SOU 2004:1). I betänkandet föreslås att det införs ett nationellt program om personsäkerhet. Det innebär bland annat att målsägande och vittnen som medverkar i en förundersökning eller en rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet ska få hjälp med de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga och möjliga att genomföra, till exempel skyddat boende. Vidare föreslår utredningen en särskild sekretessregel som syftar till att skydda uppgifter, bland annat adressuppgifter, om de personer som tas in i programmet. I betänkandet behandlas även frågor rörande den så kallade partsinsynen, det vill säga den rätt en part kan ha att ta del av en handling eller annat material i målet. Betänkandet ska nu ut på remiss.
Slutligen vill jag påpeka att redan nuvarande regler anses innebära att uppgifter om målsägandens adress inte bör tas in i domstolarnas domar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.