Dödsdomar i Iran

Skriftlig fråga 2019/20:1805 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-07-13
Överlämnad
2020-07-14
Besvarad
2020-07-28
Sista svarsdatum
2020-07-28
Svarsdatum
2020-07-28
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I november 2019 protesterade tusentals iranier mot den förtryckande regimen i landet. Nu ska tre unga män avrättas.

Protesterna i november 2019 var en följd av den förödande ekonomiska situation som skapats av landet korrupta ledning. Ett välgrundat missnöje bland miljontals arbetare, som inte fått sin löner utbetalade på flera månader, övergick i massprotester, utlösta av en kraftig höjning av bensinpriset. Det iranska folket reste sig i många storstäderna mot barbariska sharialagar, mot massavrättningar och mot andra talrika kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter.

Den iranska regimen fann – till följd av sin inkompetens och sin oförmåga att möta det arbetande folkets krav – inte någon annan utväg än att svara med brutalt våld och arrestera, döda och skada tusentals demonstranter. Bland de döda fanns även barn och ungdomar.

Det har nyligen blivit känt att en islamisk så kallad revolutionär domstol beslutat att avrätta tre unga män: Amir Hossein Moradi, Said Tamjidi och Mohammad Rajabi. Dessa unga män har under svår tortyr tvingats erkänna att de gjort sig skyldiga till den ”brottsliga handlingen” att ha deltagit i organiseringen av protesterna och demonstrationerna i november förra året, det vill säga utgöra syndabockar för de inträffade protesterna.

Den 16 november 2019 deltog Amir Hossein Moradi, Saeed och Mohammad Rajabi i demonstrationer på Sattar Khan Street i Teheran och arresterades senare. Det enda de gjorde sig skyldiga till var att genom att delta demonstrationerna ge uttryck för vad de ansåg om den iranska regimens politik. Den iranska regimen rubricerar detta deras ”brott” att yttra sin mening som ”fiendskap mot Gud” (Moharebeh). Inom parentes sagt: Förmätenheten hos den iranska regimen och dess så kallade rättsapparat saknar alla hämningar när dess företrädare betraktar sig som jämställda med Gud.

De tre unga männens så kallade ”bekännelser” sändes – som brukligt är när regimen vill rättfärdiga sina så kallade rättsliga åtgärder – i den iranska statliga televisionen. Dessa ”bekännelser” hade dock inte avgivits i samband med deras gripande utan först lång tid därefter under vilken regimen påstått att de varit ”försvunna” men i själva verket ”bearbetats” för avgivande av en för regimen passande så kallad bekännelse.

Det finns för övrigt starka misstankar om att alla tre är smittade av coronavirus, efter att en av dömda, Amir Hossein, sägs ha testats positivt. Fångar har inte tillgång till medicinsk vård eller hygienprodukter.

Söndagen den 12 juli meddelade deras advokat Mustafa Nili på Twitter att hans klienters dödsdomar bekräftats av den iranska regimens högsta domstol.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer ministern att för Sveriges del och i EU-sammanhang försöka ingripa för att sätta press på den iranska regimen för att förmå den att stoppa avrättningar av människor som i likhet med Amir Hossein, Moradi Saeed och Mohammad Rajabi gör bruk av sin yttrandefrihet och rätt att uttrycka sina åsikter om den regim och de villkor under vilka man lever?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1805 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1805 av Amineh Kakabaveh (-)
Dödsdomar i Iran

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag för Sveriges del och i EU-sammanhang kommer försöka förmå Iran att stoppa avrättningar av människor - inklusive Amir Hossein, Moradi Saeed och Mohammad Rajabi - som utövar sin yttrandefrihet.

Jag delar Amineh Kakabavehs oro över den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran, bland annat avseende den omfattande tillämpningen av dödsstraff och den mycket kraftigt begränsade yttrandefriheten i landet. Dessa är också ämnen som tas upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran, vars senaste version presenterades i december.

Sverige arbetar aktivt för att Iran ska respektera mänskliga rättigheter. Sverige stödjer den resolution om mänskliga rättigheter i Iran som årligen läggs fram i FN:s generalförsamling. Sverige deltar aktivt i den granskning av Iran som genomförs inom ramen för den universella granskningsmekanismen, Universal Periodic Review, som har inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Iran granskades senast i detta forum hösten 2019. Sverige lyfte då såväl dödsstraffet som yttrandefriheten i landet.

I EU bidrar Sverige till gemensamma uttalanden och deltar i att uppvakta de iranska myndigheterna om mänskliga rättigheter, ofta till stöd för enskilda fångar. Tyskland har i egenskap av EU:s ordförandeland den 16 juli i Teheran uppvaktat iranska utrikesdepartementet avseende dödsstraffen som utfärdats mot de tre männen.

Sveriges hållning vad gäller dödsstraffet är väl känd. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer dödsstraffets tillämpning i alla dess former. Jag uttryckte på sociala medier den 15 juli min djupa oro över utfärdandet av dödsstraff mot de tre männen i Iran. Efter de positiva rapporterna om att dessa dödsstraff suspenderats har jag också kommenterat detta och understrukit vikten av straffen upphävs på permanent basis.

I våra bilaterala kontakter framför vi konsekvent vår oro över Irans bristande respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen kommer självfallet fortsatt föra fram tydliga budskap i kontakter med iranska företrädare, liksom genom FN och EU och i andra relevanta fora.

Stockholm den 28 juli 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.