Dödligt våld med skjutvapen bland unga män
Skriftlig fråga 2017/18:1329 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-22
- Överlämnad
- 2018-05-22
- Anmäld
- 2018-05-23
- Svarsdatum
- 2018-05-30
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
- Besvarad
- 2018-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
En ny studie visar att dödsskjutningar bland unga män är mer än dubbelt så vanligt i Sverige som i andra jämförbara länder. Ett av studiens mest anmärkningsvärda exempel är att fenomenet är mer än tio gånger så vanligt i Sverige som i Tyskland. Detta trots att våra samhällen är relativt lika i övrigt.
Studien är bara en i raden som visar att det grova våldet i Sverige har trappats upp. Exempelvis sticker de kriminellas användande av handgranater ut i en internationell kontext. Den allt grövre våldsbrottslighet skördar inte bara dödsoffer utan sprider även otrygghet i hela samhället, främst i våra 61 utsatta områden.
Utvecklingen visar att Sverige behöver ha en ny kriminalpolitisk inriktning. Gängbrottsligheten måste brytas, och dödskjutningarna bland unga män måste stävjas omgående. Detta kräver fler poliser, skärpta straff och bättre verktyg för våra rättsvårdande myndigheter. Den nya lagen om skärpta straff för grovt vapenbrott är ett steg på vägen, men betydligt mer behöver göras om Sverige inte ska fortsätta att sticka ut som ett land där många unga män skjuter varandra till döds i gängkonflikter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit under mandatperioden för att motverka dödsskjutningarna bland unga män och gör ministern bedömningen att åtgärderna varit tillräckliga?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1329 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/03003POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1329 av Pål Jonson (M)
Dödligt våld med skjutvapen bland unga män
Pål Jonson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit under mandatperioden för att motverka dödsskjutningarna bland unga män och om jag gör bedömningen att åtgärderna har varit tillräckliga.
Regeringen har agerat kraftfullt mot skjutningar under mandatperioden. Dels har vi riktat åtgärder mot förekomsten av illegala vapen, dels har åtgärder riktats mot de kriminella grupperingar som står bakom skjutningarna.
Minimistraffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har fördubblats. Straffskärpningarna medför att den som påträffas med ett skarpladdat vapen på allmän plats typiskt sett kommer att häktas i avvaktan på rättegång och det ger också polisen tillgång till nya viktiga verktyg som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Under våren har en vapenamnesti genomförts, vilken enligt preliminära siffor resulterade i att över 10 000 illegala vapen inte längre är i omlopp, och till hösten planeras en amnesti för explosiva varor.
Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att stärka sitt arbete mot illegala vapen och explosiva varor i landet. Uppdraget har resulterat i att myndigheten har utvecklat och implementerat en rad metoder för att minska såväl skjutningarna som de illegala vapnen.
Regeringen har också riktat och breddat tolv myndigheters gemensamma arbete mot den organiserade brottslighet som förekommer i de mest utsatta bostadsområdena. Förstadier till allvarliga brott som är vanliga inom organiserad brottslighet har kriminaliserats i större utsträckning och straffansvar har införts för ledare inom kriminella nätverk som låter bli att förhindra vissa allvarliga brott som de känt till. Många av skjutningarna är ett resultat av konflikter i samband med narkotikahandel. På regeringens initiativ har två nya brott införts på narkotikaområdet: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling.
En effektiv brottsbekämpning kräver också resurser. Regeringen har därför i en rad budgetar föreslagit och aviserat stora resursökningar till Polismyndigheten, vilket ger myndigheten möjlighet att öka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bland annat genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten.
Även det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Regeringen har presenterat ett brottsförebyggande program Tillsammans mot brott med gemensamma målsättningar för alla politikområden. Programmet skapar förutsättningar för ett mer strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Vikten av att arbeta kunskapsbaserat och i samverkan mellan olika aktörer lyfts fram. I programmet nämns såväl tidiga insatser för barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet som stöd till dem som vill lämna kriminella eller extremistiska grupperingar och en kriminell livsstil.
Glädjande nog ser det ut som att antalet skjutningar minskat hittills i år. Jämfört med motsvarande period under 2017 har antalet skjutningar minskat med 25 procent och antalet döda i skjutningar minskat med ungefär 40 procent.
Stockholm den 30 maj 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.