Dödligt våld bland kriminella
Skriftlig fråga 2016/17:92 av Beatrice Ask (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-11
- Överlämnad
- 2016-10-11
- Anmäld
- 2016-10-12
- Svarsdatum
- 2016-10-19
- Sista svarsdatum
- 2016-10-19
- Besvarad
- 2016-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Andelen mord bland kriminella gäng utgör en allt större del av det dödliga våldet i Sverige. Morden är ofta svåruppklarade och kräver stora resurser då få personer vill eller vågar prata med polisen. Enligt Mikael Rying, kriminolog vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), klarar polisen i dag endast upp tre av tio mord i kriminella miljöer, vilket kan jämföras med att åtta av tio mord klarades upp under 90-talet.
Det är väldigt allvarligt att polisens förmåga att klara upp de grövsta brotten minskar. Dessa brott sker dessutom ofta i särskilt utsatta områden där kriminaliteten är utbredd och förtroendet för polisen är lågt, vilket ytterligare försvårar polisens arbete.
Med bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att öka polisens förmåga att klara upp mord som begås i kriminella miljöer?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:92 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/06987/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:92 av Beatrice Ask (M) Dödligt våld bland kriminella
Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka polisens förmåga att klara upp mord som begås i kriminella miljöer.
Dödligt våld med illegala skjutvapen relaterade till konflikter mellan kriminella ökar kontinuerligt, särskilt i storstadslänens socialt mest utsatta områden. Regeringen ser allvarligt på denna utveckling, som även innebär tydliga risker för tredje person. Dessutom försvåras utredningarna av brotten av att viljan hos allmänheten att lämna upplysningar till polisen och att vittna gentemot aktörer i dessa områden är låg.
En effektiv brottsbekämpning förutsätter att de brottsbekämpande myndigheterna har ändamålsenliga verktyg till sitt förfogande. Uppgifter om elektronisk kommunikation och andra elektroniska spår är i dag helt nödvändiga för brottsbekämpningen. Samtidigt har teknik- och kommunikationsutvecklingen under de senaste åren begränsat det praktiska användningsområdet för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. För att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna kan upprätthålla sin förmåga att bekämpa brott gav regeringen därför i maj 2016 en särskild utredare i uppdrag att undersöka om bestämmelser om hemlig dataavläsning bör införas i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 13 november 2017.
Det är också viktigt att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet bedrivs med full kraft och att tillgången på illegala vapen begränsas. Regeringen gav i december 2015 Polismyndigheten i uppdrag att tillsammans med elva andra myndigheter utveckla insatserna mot organiserad brottslighet. Arbetet ska även omfatta samverkan på lokal nivå och särskild uppmärksamhet ska riktas mot problematiken i utsatta områden. Polismyndigheten gavs även i uppdrag att skapa förutsättningar för att ytterligare motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet.
Vid Polismyndigheten pågår även arbete med att utveckla metoderna och de tekniska hjälpmedlen för att utreda grova våldsbrott som begås som ett led i annan kriminell verksamhet. Arbetet kan komma att resultera i att ytterligare behov av förändringar i gällande lagstiftning identifieras.
För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka sina personella resurser har regeringen i budgetpropositionen föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Regeringen kommer även att noga följa hur myndighetens resursbehov utvecklas.
Stockholm den 19 oktober 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.