Djurskyddskontrollen
Skriftlig fråga 2009/10:479 av Ehn, Tina (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-04
- Anmäld
- 2010-02-04
- Svar anmält
- 2010-02-10
- Besvarad
- 2010-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Fråga
2009/10:479 Djurskyddskontrollen
av Tina Ehn (mp)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Ansvaret för djurskyddstillsynen förändrades från och med årsskiftet 2008/09, från att ha varit ett kommunalt organiserat djurskydd, till ett djurskydd som sköts av länsstyrelserna runt om i landet.
118 miljoner kronor fördelas totalt på denna verksamhet. Fördelningen har skett utifrån en fördelningsnyckel som bland annat byggt på invånarantal. Denna fördelningsmodell har lett till kritik, och så vitt det har framkommit skulle därmed denna fördelningsmodell ses över och förändras. Mer av tilldelade medel skulle gå till de djurtätare områdena, med större tillsynsbehov.
Det har dock framkommit att förslaget om en ny fördelning inte heller nu verkar möta de behov som vissa delar av landet har. Enligt vad som framkommit är som exempel Hallands län inte tillfreds med den nya resursfördelningen eftersom den inte på långa vägar kommer att räcka för att täcka upp den tillsyn som skulle behövas.
Min fråga till jordbruksministern är:
Vad avser ministern att vidta för ytterligare åtgärder för att djurskyddstillsynen, som numera både är statlig och offentligt finansierad och som utgår från våra länsstyrelser, ska kunna leva upp till det vi påstår oss ha: världens bästa djurskydd?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:479 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2009/10:479 Djurskyddskontrollen
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Tina Ehn har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att djurskyddstillsynen, som numera både är statlig och offentligt finansierad och som utgår från våra länsstyrelser, ska kunna leva upp till det vi påstår oss ha: världens bästa djurskydd.
För regeringen är djurskyddet en mycket viktig fråga. Avsikten med att genomföra den förändring som trädde i kraft under fjolåret var att stärka djurskyddskontrollens effektivitet och likvärdighet. Djurskyddet ska ligga på samma höga nivå i hela landet och det ska vara tydligt för djurhållarna hur reglerna tillämpas.
Jag vill understryka att ansvaret för att djuren har det bra i första hand åligger djurägaren och ingen annan. Den offentliga djurskyddskontrollen har också en viktig uppgift att fylla. Den ska fånga upp fall där djurägaren brister i sitt ansvar.
Det är sedan länge känt att det fanns vissa brister i den tidigare djurskyddskontrollen, bland annat när det gällde kvalitet och likvärdighet i kontrollerna. Det fanns också stora variationer i den frekvens med vilken kontrollerna utfördes och i vilken utsträckning kontrollerna var finansierade med avgifter.
Regeringen har i och med förändringarna tillfört länsstyrelserna resurser för djurskyddskontrollarbetet. Resurserna motsvarar de medel som samtliga kommuner satsade på djurskyddskontrollerna när de hade ansvar för dem. Att ansvara för djurskyddskontrollen är numera en del av länsstyrelsernas ordinarie uppdrag och de medel som tillförts länsstyrelserna är en del av deras förvaltningsanslag. Varje länsstyrelse har därför möjlighet att prioritera olika verksamheter inom sitt eget anslag.
De tillförda medlen har fördelats mellan länsstyrelserna med hjälp av den fördelningsnyckel som används för länsstyrelsernas förvaltningsanslag. I denna fördelningsnyckel tas flera aspekter i beaktande. Där finns bland annat parametrar som speglar långa avstånd, befolkningsmängd och antalet lantbruk inom länet.
En nyhet för 2010 är att vi nu har fört in djurtäthet som en faktor i den fördelningsnyckel som används för att fördela medel mellan länsstyrelserna. De parametrar som påverkar kostnaderna i djurskyddskontrollen återspeglas alltså på ett tydligare sätt i den nya fördelningsnyckeln.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.