Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Dispens i studiemedelssystemet

Skriftlig fråga 2005/06:66 av Danielsson, Peter (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-03
Anmäld
2005-10-10
Besvarad
2005-10-12
Svar anmält
2005-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 september

Fråga 2005/06:66 av Peter Danielsson (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)

Dispens i studiemedelssystemet

Dagens studiemedelssystem är inte ändamålsenligt för studenter som innan de blev antagna på läkarlinjen har studerat något annat på högskolan.

Ett verkligt exempel handlar om en ung man, född 1972, som i dag läser läkarlinjens tionde termin i Uppsala. Innan han väl kom in på läkarprogrammet läste han två terminer matte och en termin data. 

Nu får han inte låna mer pengar från CSN eftersom han har tagit lån i tolv terminer. Han har begärt dispens, men fått avslag. Hans föräldrar klarar att hjälpa honom under hösten, men har sedan inga möjligheter att försörja honom ytterligare två terminer som krävs för att nå examen.

Det finns all anledning att vara restriktiv med att bevilja dispens från tolvterminsregeln, men det får inte gå för långt. I de fall där en examen från en längre utbildning är inom räckhåll bör dispens kunna medges. Det är orimligt såväl ur den enskildes som ur samhällets synvinkel att en student efter tio terminer på läkarlinjen ska tvingas avbryta studierna på grund av brist på flexibilitet i studiemedelssystemet.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att öka möjligheterna för dispens för studenter som har kort tid kvar på längre utbildningar?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:66 besvarad av

den 12 oktober

Svar på fråga 2005/06:66 om dispens i studiemedelssystemet

Statsrådet Lena Hallengren

Peter Danielsson har frågat utbildningsminister Pagrotsky vilka åtgärder han avser att vidta för att i studiemedelssystemet öka möjligheterna för dispens för studenter som har kort tid kvar på längre utbildningar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Studiemedelssystemet erbjuder studerande finansiering av levnadsomkostnaderna under studietiden. En viktig princip i studiemedelssystemet är att stödet bidrar till att studier genomförs så snabbt och effektivt som möjligt. Därmed kan kostnaderna hållas nere både för den enskilde och för samhället.

År 2001 reformerades studiemedelssystemet. Det blev då mer generöst genom ökad bidragsandel, högre fribelopp och pensionsgrundande bidrag. Denna reform kostar staten 4 miljarder kronor årligen. En viktig princip för det nya systemet är också att det är tydligt och överblickbart för den studerande. Därför förändrades dispensreglerna för längsta tid med studiemedel eftersom de tidigare reglerna skapade oklarheter.

Den längsta tiden med studiemedel på eftergymnasial nivå är 240 veckor, det vill säga vanligen sex år. Inom denna tidsram ryms alla högskoleutbildningar. Endast under mycket speciella omständigheter, så kallade synnerliga skäl, kan dispens från veckogränserna ges. Det kan gälla till exempel förlängd studietid på grund av funktionshinder.

De fastställda tidsgränserna om 240 veckor har bestämts för att markera vikten av väl planerade och målinriktade studier och för att begränsa den enskildes skuldsättning. Studiemedelsbestämmelserna förhåller sig i princip neutrala till olika utbildningar bland annat för att undvika gränsdragningsproblem.

Peter Danielsson uppmärksammar särskilt situationen för de studerande på läkarprogrammet. Regeringen har också mottagit motsvarande signaler, bland annat från läkarkåren. Läkarprogrammet är en av de längsta utbildningarna i det svenska utbildningssystemet och omfattar 220 veckor, det vill säga vanligen fem och ett halvt års studier. Studerande på sådan utbildning har således möjlighet att få studiemedel för ytterligare 20 veckor för komplettering och breddning. För de läkarstuderande som påbörjade sin högskoleutbildning före 2001 års studiemedelsreform och som tidigare studerat finns generösa övergångsregler för att de ska kunna slutföra sin utbildning med studiemedel.

Vi följer naturligtvis utvecklingen noggrant. I detta skede finns det dock ingen anledning att genomföra förändringar förutom de förstärkningar av studiestödssystemet som införs nästa år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.