Till innehåll på sidan

diskriminering av andra generationens invandrare

Skriftlig fråga 1998/99:382 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-18
Anmäld
1999-02-23
Besvarad
1999-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:382 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Ulrica Messing om diskriminering av andra generationens invandrare

den 18 februari

 

En stor studie har visat på de betydligt sämre odds som andra generationens invandrare har när de möter arbetslivet jämfört med deras svenska kamrater. Lena Schröder, docent i ekonomisk historia, har tillsammans med Roger Vilhelmsson, doktorand i nationalekonomi, studerat 10 000 ungdomar som gick ut grundskolan 1998. Hälften av ungdomarna har vad forskarna kallar utländsk bakgrund; vissa är födda utomlands, andra är födda i Sverige men alla har åtminstone en förälder som är född utomlands.

Undersökningen visar tydligt hur den andra generationens invandrare har sämre chanser än jämförbara kamrater med svensk bakgrund att lyckas på arbetsmarknaden.

Detta är oacceptabelt och beror till stor del på diskriminering av människor på grund av deras hudfärg, hårfärg eller utländskt klingande namn. Den nya lagen om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden kommer att öka förutsättningarna för att åtgärda diskriminering. Men det är inte tillräckligt. Det behövs fler åtgärder för att komma åt diskrimineringen.

 

Vilka åtgärder tänker Ulrica Messing ta till för att skapa en arbetsmarknad på lika villkor för alla i Sverige och för att minska diskrimineringen på grund av etnisk tillhörighet?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:382 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:382 om diskriminering av andra generationens invandrare
    Statsrådet Ulrica Messing

den 24 februari

 

Med hänvisning till en undersökning av Lena Schröder och Roger Vilhelmsson om ungdomars etablering på arbetsmarknaden har Yvonne Ruwaida frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skapa en arbetsmarknad på lika villkor för alla i Sverige och för att minska diskrimineringen på grund av etnisk tillhörighet.

Låt mig först tillrättalägga att denna undersökning har uppmärksammats i massmedierna med överdriven tolkning. I Svenska Dagbladet den 14 februari fanns en artikel med rubriken "Invandrarnas barn har svårt att få jobb". I denna artikel uppges att "andra generationens invandrare löper tre gånger större risk än infödda svenskar att drabbas av arbetslöshet". Denna uppgift är fel. Tråkigt nog har den felaktiga uppgiften spridits vidare av bl.a. TT, Dagens Eko och Metro. Den korrekta siffran enligt rättelse i Svenska Dagbladet den 22 februari skall vara 1,3. Det är en mycket stor skillnad mellan 1,3 och tre gånger högre. Vidare vill jag också framhäva att benämningen andra generationens invandrare är såväl olycklig och stigmatiserande som rent semantiskt felaktig. Dessa personer är födda i Sverige och har inte invandrat. Begreppet förstärker dessutom ett vi-och-de-tänkande.

Hur stora eller små skillnaderna än må vara är regeringens grundinställning att alla oavsett etniskt ursprung eller trosbekännelse skall behandlas lika på arbetsmarknaden. Ett mål för regeringens integrationspolitik är således att motverka diskriminering och främlingsfientlighet i alla dess former. Därför har regeringen föreslagit den skärpning av lagstiftningen mot etnisk diskriminering i arbetslivet som riksdagen inom kort skall fatta beslut om. Lagförslaget innehåller en skyldighet för arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har fått i uppdrag att utforma råd för hur detta arbete kan bedrivas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 1999.

Regeringen har vidare vidtagit en rad åtgärder för att uppmärksamma mångfaldens demokratiska och samhällsekonomiska fördelar inom statsförvaltningen. Bl.a. har en serie seminarier genomförts för generaldirektörer, personalchefer och fackliga företrädare inom statsförvaltningen för att påverka rekryteringsbeteende så att staten kan tjäna som förebild i detta avseende. Vi avser att fortsätta med aktiviteter av detta slag under 1999.

Regeringen har vidare i den förvaltningspolitiska propositionen uttalat att myndigheter inte minst vid rekrytering bör beakta den kvalitets- och kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad etnisk och kulturell mångfald bland de anställda. Myndigheterna skall senast den 1 mars i år redovisa vad de konkret gör inom detta område. Utvecklingen av den etniska mångfalden i statsförvaltningen kommer också att följas upp löpande under de närmaste åren. Regeringen kommer också att fatta andra beslut som syftar till att få det integrationspolitiska perspektivet - på samma sätt som jämställdheten - att genomsyra den allmänna politiken.

Krav på svenskt medborgarskap för en rad anställningar och uppdrag kan innebära ett hinder för att öka antalet anställda med utländskt medborgarskap. Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en särskild utredning för att bl.a. se över i vad mån sådana krav är motiverade.

Insikt i mångfaldsfrågan kräver attitydförändringar både i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Regeringen har därför bl.a. gett ekonomiskt stöd till Sverige 2000-institutet som arbetar med opinionsbildning, faktainsamling och kunskapsförmedling i frågor som rör mångkulturell kompetens i arbetslivet.

Avslutningsvis kan jag underrätta Yvonne Ruwaida om att situationen för ungdomar med utländsk bakgrund kommer att uppmärksammas i regeringens ungdomspolitiska proposition i maj 1999.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.