Det så kallade extrajobbsförbudet

Skriftlig fråga 2012/13:613 av Larsson, Hillevi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-06-19
Anmäld
2013-06-19
Besvarad
2013-06-26
Svar anmält
2013-06-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 juni

Fråga

2012/13:613 Det så kallade extrajobbsförbudet

av Hillevi Larsson (S)

till statsrådet Ewa Björling (M)

I Danmark finns något som kallas ”extrajobbsförbudet”, vilket innebär att om man till exempel jobbar både i Danmark och Sverige riskerar man att tvingas betala både danska och svenska arbetsgivaravgifter. Man kan ansöka om tidsbegränsad dispens från denna regel hos danska Pensionsstyrelsen. Men nu har det visat sig, genom ett aktuellt exempel, att dispensen kan rivas upp. I det aktuella fallet har en gränspendlande sjuksköterska jobbat i både Danmark och Sverige och fått dispens från ”extrajobbsförbudet”. Vad hon inte visste var att dispensen upphörde att gälla när hon även tog ett tillfälligt jobb i Norge. Det innebar för hennes del en skattesmäll på 260 000 kronor! Den danska myndigheten godkänner nämligen inte arbete i tre länder. Rimligtvis borde detta gränshinder kunna tas bort genom en överenskommelse på nordisk nivå. Det är ju bra för arbetsmarknaden och gynnar tillväxten när människor fritt kan gränspendla och arbeta i olika länder. Det ligger i de nordiska ländernas eget intresse att ta bort detta gränshinder!

Min fråga till statsrådet är:

Kan inte statsrådet ta initiativ till att lösa denna fråga på nordisk nivå, så att medborgarna fritt kan gränspendla och arbeta i olika länder?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:613 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson

den 26 juni

Svar på fråga

2012/13:613 Det så kallade extrajobbsförbudet

Statsrådet Ulf Kristersson

Hillevi Larsson har frågat statsrådet Ewa Björling om hon inte kan ta initiativ till att lösa frågan om det danska extrajobbsförbudet på en nordisk nivå, så att medborgarna kan gränspendla och arbeta i olika länder.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den situation som beskrivs i frågan har sin grund i tillämpningen av EU:s bestämmelser om samordning av systemen för social trygghet för personer som rör sig inom EU/EES-området (förordning [EG] nr 883/2004 som ersatt förordning [EEG] nr 1408/71). Genom dessa bestämmelser, som också gäller i förhållande till Norge och Island, avgörs bland annat vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas i olika situationer. Dessa regler avgör samtidigt i vilket land som sociala avgifter ska betalas. Enligt huvudregeln ska en person tillhöra arbetslandets socialförsäkring, oavsett var personen är bosatt. En person som arbetar i flera länder för olika arbetsgivare samtidigt, ska tillhöra socialförsäkringen i bosättningslandet.

Frågan om socialförsäkringstillhörigheten vid arbete i två länder har varit föremål för många diskussioner. I flera gränsregioner har det uppfattats som ett stort problem att socialförsäkringstillhörigheten kan ändras på grund av ett mindre extraarbete, med ökade kostnader som följd.

Det finns dock möjlighet att göra undantag från huvudreglerna om vilket lands lagstiftning som ska gälla. Om det är till fördel för en person eller för en grupp av personer att tillhöra ett annat lands försäkring än den försäkring som utpekas enligt EU-bestämmelserna, kan de behöriga myndigheterna i de berörda staterna komma överens om att göra undantag.

Arbetet med gränshinder är högt prioriterat både för den svenska regeringen och inom Norden som helhet. Ett viktigt område är just gränshinder inom det sociala området och arbetsmarknadsområdet. De nordiska länderna har på dessa områden, genom den så kallade Solstrandsdeklarationen förbundit sig att aktivt arbeta för att hitta konkreta lösningar på gränshinder.

Vid det nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitiks möte den 11 juni i år avgav Sverige, i egenskap av ordförandeland, en statusrapportering av hur arbetet med att lösa gränshinder har förlupit under det senaste året. Avsikten är att arbetet ska ha fortsatt hög prioritet och att Island, som nästa ordförandeland, ska avge en ny statusrapport vid nästa års möte.

Mellan de nordiska länderna bedrivs både på regeringsnivå och på myndighetsnivå ett omfattande arbete för att skapa lösningar som kan underlätta för bland andra gränspendlare att komma till rätta med gränshinder som berör den nordiska arbetsmarknaden. Frågan om det danska extrajobbsförbudets konsekvenser för gränspendlare inom Norden kommer att behandlas under detta arbetes gång.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.