Det ökande våldet i Etiopien
Skriftlig fråga 2005/06:300 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-04
- Anmäld
- 2005-11-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-11-14
- Svar anmält
- 2005-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 november
Fråga 2005/06:300 av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Carin Jämtin (s)
Det ökande våldet i Etiopien
Efterspelet till parlaments- och lokalvalen i Etiopien i mitten på maj i år har visat sig bli mycket våldsamt. Protester från demonstranter med anledning av misstankar om valfusk har besvarats med kraftigt övervåld av de nationella säkerhetsstyrkorna och flera personer har arresterats. Etiopien är Sveriges äldsta samarbetsland när det gäller bistånd, men med anledning av den etiopiska regeringens agerande efter valet frös Sverige det bilaterala biståndet till Etiopien i juni i år.
Våldet och brotten mot de mänskliga rättigheterna fortsätter dock. De senaste dagarna har åtminstone 14 människor dödats och åtskilliga skadats i sammanstötningar mellan demonstranter och polis. Regeringen beskyller oppositionen för att utnyttja situationen och underblåsa regeringsfientliga stämningar.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till Carin Jämtin:
Avser statsrådet att agera för att det bilaterala biståndet till Etiopien fortsatt hålls inne så länge den etiopiska regeringen brister i respekt för mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:300 besvarad av
den 14 november
Svar på fråga 2005/06:300 om det ökande våldet i Etiopien
Statsrådet Carin Jämtin
Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag avser att agera för att det bilaterala biståndet till Etiopien fortsatt hålls inne så länge den etiopiska regeringen brister i respekt för mänskliga rättigheter.
Jag har med djup oro följt de senaste händelserna i Etiopien, exempelvis de dödsskjutningar och gripanden på politiska grunder som ägt rum i samband med demonstrationer. Det inträffade är givetvis fullständigt oacceptabelt. Den etiopiska regeringen bär det fulla ansvaret för att lag och ordning upprätthålls utan att respekten för de mänskliga rättigheterna åsidosätts.
De allmänna valen i maj innebar trots sina brister ett framsteg för Etiopiens demokratiska strävanden. Händelseutvecklingen därefter har kantats av stora svårigheter som riskerar att leda till ett allvarligt bakslag för den politiska utvecklingen i landet. Detta sker i ett kritiskt skede när möjligheterna i stället bör tas till vara för att konsolidera de demokratiska framsteg som gjorts. Det vilar ett tungt ansvar på samtliga parter, framför allt regeringen, att motsättningar löses på fredlig väg. Dialog, inte konfrontation, är vägen framåt.
Sverige för en löpande dialog med företrädare för Etiopiens regering där vi tydligt framför vår uppfattning. EU har spelat en central roll i att främja en konstruktiv väg framåt, ett arbete som innefattat att framföra kritik av den etiopiska regeringens agerande. Sverige är aktivt i utformandet av EU:s politik på området.
Sverige gav stöd inför och under valen i maj, bland annat genom att bidra med valobservatörer inom ramen för EU:s valobservatörsmission. Sverige ledde vidare den givargrupp som gav kapacitetsstöd till valkommissionen och stöd till valutbildning av allmänheten. Ett särskilt viktigt stöd för att möjliggöra en öppen valprocess inför valen var de av Sverige och Norge finansierade tv- och radiosända valdebatterna.
Sverige ger i dag även stöd till flera etiopiska enskilda organisationer som till exempel Ethiopian Women’s Lawyers Association (EWLA) som arbetar med lagförändringar rörande kvinnors situation i samhället, Prison Fellowship Ethiopia (PFE) som arbetar med att förbättra respekten för mänskliga rättigheter inom fängelsevården. Sverige har också preliminärt avsatt medel för stöd till både ombudsmannaämbetet och landets MR-kommission.
Det allvarliga och osäkra läget har också inneburit att vi under senare tid avvaktat med att ingå nya biståndsavtal. Det sker en löpande bevakning av händelseutvecklingen som ligger till grund för inriktning och omfattning av vårt samlade utvecklingssamarbete. Detta gäller även frågan om när vi kan ingå nya biståndsavtal.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.