Det nordiska skatteavtalet

Skriftlig fråga 2011/12:421 av Johansson, Ann-Kristine (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-02-24
Anmäld
2012-02-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2012-03-01
Besvarad
2012-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga

2011/12:421 Det nordiska skatteavtalet

av Ann-Kristine Johansson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

År 2008 ändrades det nordiska skatteavtalet, vilket innebar att reglerna ändrades för personer som tar emot pension från en annan nordisk stat. De norska pensionärer som flyttade till Sverige innan avtalet ändrades, skattade i enlighet med reglerna i Norge under flyttåret samt de efterföljande tre åren. Denna skatt avräknades från svensk skatt i enlighet med det dåvarande skatteavtalet.

Jag har den senaste tiden blivit kontaktad av ett antal norska pensionärer som flyttat till Sverige efter att avtalet ändrades och som först nu blivit medvetna om konsekvenserna av de nya reglerna. Många av dem krävs nu på stora belopp i restskatt som innebär en personlig katastrof för dem. De drabbade har agerat i tron att de har gjort rätt för sig, men vissa av dem tvingas nu sälja sina hus för att kunna betala sina skulder. I många fall har de inte fått information från Skattemyndigheten om de ändrade reglerna, och ännu värre är att åtskilliga av dem har fått felaktig information från Skattemyndigheten. Även inflyttade pensionärer från Finland har haft stora problem med avtalet. Det framstår som om reglerna i skatteavtalet är så komplicerade att inte ens Skattemyndigheten kan tolka dem. Otydliga regler är ett gränshinder som ger negativa effekter dels för den enskilde medborgaren, dels för de nordiska länderna som helhet då vi får en minskad rörlighet mellan länderna. Dessa oklara regler är även ett hot mot rättssäkerheten. Om inte myndigheterna själva kan tolka reglerna kan vi inte begära av medborgarna att de ska göra det. Därför vill jag uppmana finansministern att ta initiativ till att snarast se över, förenkla och förtydliga reglerna i det nordiska skatteavtalet.

Hur avser finansministern att agera för att snarast få till stånd en översyn av det nordiska skatteavtalet för att förenkla och förtydliga reglerna?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:421 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 1 mars

Svar på fråga

2011/12:421 Det nordiska skatteavtalet

Finansminister Anders Borg

Ann-Kristine Johansson har frågat mig om jag avser att agera för att snarast få till stånd en översyn av det nordiska skatteavtalet för att förenkla och förtydliga reglerna.

Frågan ställs mot bakgrund av att Ann-Kristine Johansson fått kännedom om ett antal fall rörande personer som bor i Sverige och uppbär pension från ett annat nordiskt land, främst Norge. Ann-Kristine Johansson påtalar att flera av dessa personer, bland annat till följd av felaktig information från skattemyndigheterna, ska ha drabbats av stora belopp i restskatt.

Den 4 april 2008 undertecknade de nordiska länderna ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet, ändringar som började tillämpas från och med den 1 januari 2009. Beträffande beskattning av bland annat pensioner innebar ändringarna att man övergick från undantagande (exempt) till avräkning (credit) vid beskattning. Detta innebär att pensioner numera får beskattas i både den stat från vilken utbetalningen sker och i den stat där mottagaren har hemvist. För att undvika dubbelbeskattning medger hemviststaten avräkning för den skatt som betalats i källstaten.

Sverige var inte drivande för att få till stånd denna ändring. Men då övriga nordiska länder stödde en övergång till credit, var det rimligt att Sverige accepterade detta. Credit är en internationellt vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning. Det är även den metod som Sverige valt i sin interna lagstiftning.

I gränsöverskridande situationer måste två länders skatteregler beaktas och eventuell dubbelbeskattning undanröjas med stöd av ett skatteavtal. När ett lands egna regler eller ett skatteavtal ändras finns en ökad risk att berörda personer finner reglerna krångliga eller svåröverskådliga. Denna risk är särskilt stor i ett initialt skede när de nya reglerna ska tillämpas för första gången. Jag anser därför att informationsarbete är mycket viktigt och jag vet att det svenska Skatteverket tillsammans med sina nordiska kolleger arbetar målinriktat för att tillgodose detta informationsbehov.

Problem av den karaktär som Ann-Kristine Johansson pekar på är bekymmersamma. Jag känner också till att flera personer nu kontaktat bland andra Skatteverket och begärt rättelse. Skulle det visa sig att det efter detta initiala skede kvarstår problem av den karaktär som Ann-Kristine Johansson beskriver, överväger jag att ge Skatteverket i uppdrag att närmare klargöra omfattningen av dessa problem och se över tillämpningen av reglerna.

Då det dock framstår som att det är fråga om vissa problem som hör samman med övergången till nya regler, anser jag inte att det finns anledning göra en översyn av det nordiska skatteavtalet.

Vid övergången bedömde regeringen dock att pensionärer som redan inrättat sig efter en viss beskattningsnivå skulle drabbas särskilt hårt om denna nivå till följd av ändringen skulle komma att höjas. Därför infördes en särskild regel som innebär att de gamla reglerna med exempt fortsatt kan tillämpas för personer som vid ändringsprotokollets undertecknande den 4 april 2008 redan hade hemvist i Sverige och uppbar pension från ett annat nordiskt land. Så länge som dessa personer fortsätter att utan avbrott ha hemvist i Sverige förblir beskattningen av pensionerna i fråga oförändrad, det vill säga beskattning sker fortsatt endast i den stat från vilken utbetalningen härrör.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.