Till innehåll på sidan

Det kommunala vetot mot vindkraft

Skriftlig fråga 2020/21:268 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-21
Överlämnad
2020-10-22
Anmäld
2020-10-23
Svarsdatum
2020-10-28
Sista svarsdatum
2020-10-28
Besvarad
2020-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Statsrådet Per Bolund har uttalat att han vill se ett nytt system för att ändra det veto som kommunerna i dag har för etablering av vindkraft. Det är investerarna som ska känna sig trygga med att göra investeringar i de svenska kommunerna. Därför ska det bli en snabbutredning med utgångspunkten i att följa de ”vanliga” planeringsförutsättningarna enligt en intervju i Sveriges Radio som finansministern medverkat i.

Regeringen söker förutsägbarhet och större möjlighet också för dem som vill investera att förändra projekt under resans gång. Detta ska göra det tryggare att investera och därmed få vindkraftverk på plats.

Det finns argument om att systemet hämmar vindkraftsutbyggnaden i landet därför att investerare upplever systemet som osäkert eftersom vetot ofta kommer in sent i processen. Därför vill statsrådet ta bort möjligheten med vetot.

Förutsättningarna är olika i olika kommuner. Det finns kommuner där näringar såsom turism och natur spelar en stor roll och där näringen kan få negativa effekter till förmån för etablering av vindkraft. I andra fall kan det vara så att en kommuns bolag gärna vill investera i vindkraft men inte lägga den i sin egen kommun av skäl som att det skulle skapa bekymmer. Då ansöker man om att lägga investeringarna i en annan kommun. Det har då förekommit att vindkraftverken kunde komma att påverka boendemiljöer och den andra kommunens attraktivitet. Den ena kommunens investering kan med andra ord skapa ett problem för den andra kommunens utvecklingsmöjligheter.

Kommunrepresentanter har därför redan i samband med statsrådets uttalande om att ta bort vetot framhållit vikten av att ha kvar den här möjligheten att lägga in det kommunala vetot för lägen där kommunen kan behöva omvärdera sitt beslut. Även om man har en plan som har några år på nacken så kan man behöva omvärdera. I den andra vågskålen ligger att kommuner inte alls väljer att ställa sig positiva till att vindkraftsetablering utreds då de inte kan säga nej i ett läge längre fram när det av olika orsaker kan anses olämpligt.

Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund: 

 

Kan statsrådet förtydliga sitt uttalande om den snabbutredning som ska genomföras om vindkraften och förklara om den kommer att ta in perspektiv om att olika näringar kan komma att stå mot varandra, liksom kommuners olika förutsättningar för att få en helhetsbild av vad ett borttagande av veto kan komma att leda till?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:268 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Svar på fråga 2020/21:268 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) angående det kommunala vetot mot vindkraft

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat finansmarknads- och bostadsminister samt biträdande finansminister Per Bolund om han kan förtydliga sitt uttalande om den snabbutredning som ska genomföras om vindkraften och förklara om den kommer att ta in perspektiv om att olika näringar kan komma att stå mot varandra, liksom kommuners olika förutsättningar för att få en helhetsbild av vad ett borttagande av veto kan komma att leda till. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Riksdagen har efter förslag från regeringen antagit ett mål om att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet. Under de kommande åren kommer omfattande insatser krävas för att Sverige ska kunna nå det målet. Därför är det av stor vikt att miljöprövningen präglas av effektivitet och förutsägbarhet.

Det har framförts kritik mot bestämmelsen om kommunal tillstyrkan vid miljöprövning av vindkraftsanläggningar. Kritiken består bland annat i att bestämmelsen ger vindkraft en särställning i miljöbalken eftersom det saknas reglerade beslutskriterier och att ett beslut om tillstyrkan kan ändras under processens gång. Bestämmelsens tillämpning uppfattas som rättsosäker och anges påverka handläggningstiderna negativt. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över bestämmelsen om kommunal tillstyrkan och lämna förslag på hur bestämmelsen kan tas bort och hur det kommunala inflytandet kan tillgodoses på annat sätt. I utredningen ingår även att titta på alternativa lösningar om bestämmelsen inte kan tas bort.

Av kommittédirektiven framgår även att utredningen ska beskriva konsekvenserna för kommunerna och om något av förslagen i betänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen ska de särskilda avvägningar som lett fram till förslagen särskilt redovisas.

Stockholm den 28 oktober 2020

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.