Till innehåll på sidan

Det extraordinära läget i gränsregionen mot Norge

Skriftlig fråga 2020/21:1839 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-16
Överlämnad
2021-02-17
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-02-24
Sista svarsdatum
2021-02-24
Besvarad
2021-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Det är ett extraordinärt läge för människorna som bor och vekar längs den norsk-svenska gränsen, och de behöver hjälp. Norden ska vara världens mest integrerade region. Ändå fallerar det när det kommer till skarpt läge, och det är enskilda personer och företagare som får ta de största smällarna.

Min fråga rör de svenska medborgare som arbetar på andra sidan gränsen, i Norge. Sedan gränsen stängdes den 29 januari får endast människor med samhällsviktiga arbeten korsa gränsen för att ta sig till sin arbeten. Övriga fick med mycket kort varsel bestämma sig för att snabbt hitta ett boende i Norge och korsa gränsen för att inte veta när de skulle kunna komma tillbaka till sin familj i Sverige igen.

De personer som inte hann hitta ett boende i Norge får nu inte komma till sina arbeten. Företagen de arbetar åt i Norge är inte skyldiga att betala lön till svenska arbetare, även om det finns företagare som just nu gör det. NAV har inte kunnat erbjuda någon hjälp. Dessa människor står nu helt utan inkomst för att kunna betala hyra, mat och alla andra räkningar som fortsätter att strömma in.

Kommunkontor i bland annat Strömstad blir nu nedringda av desperata människor som vill göra rätt för sig genom arbete men nu inte kan och därför behöver akut hjälp.

Inför kommande pandemier och kriser behöver de nordiska länderna betrakta gränslandet som en sammanhängande och djupt integrerad arbetsmarknadsregion. Det måste gå att stärka syskonskapet, hitta fram till fungerande avtal, ta fram gemensamma handlingsplaner och fungerande strategier och betrakta oss i Norden som en helhet. Vi behöver varandra i Norden, vi berikar varandra. Våra grannar på andra sidan gränsen är vår familj, våra arbetskamrater och vi tillhör samma samhälle. Våra barn spelar fotboll i samma fotbollslag.

Att kommunerna har ett mycket stort ansvar för sina medborgare är naturligtvis något som staten kan använda som argument för att inte gå in med extra stöd och insatser i denna extraordinära situation.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:

 

Avser ministern att ta något initiativ för staten ska gå in med stöd och insatser till de människor i gränsregionerna som hamnat i denna utsatta situation, och vilka åtgärder avser finansministern i så fall att initiera?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1839 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1846 av Håkan Svenneling (V) Stängd gräns mellan Sverige och Norge, fråga 2020/21:1873 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Problem för arbetspendlare till Norge och fråga 2020/21:1839 av Ann-Sofie Malm (M) Det extraordinära läget i gränsregionen i Norge

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag och den svenska regeringen är beredda att vidta för att hjälpa de medborgare som inte kan pendla till sina arbetsplatser i Norge på grund av den stängda gränsen. Håkan Svenneling har frågat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vilka åtgärder hon vidtagit med anledning av den stängda gränsen mellan Sverige och Norge. Ann-Sofie Alm har frågat finansminister Magdalena Andersson om hon avser att ta något initiativ för att staten ska gå in med stöd och insatser till de människor i gränsregionerna som hamnat i denna utsatta situation. Frågorna har överlämnats till mig. Då frågorna rör situationen längs gränsen mellan Sverige och Norge väljer jag att svara på dem samlat.

Jag har tidigare redogjort för mitt arbete för att lösa problemen för de svenskboende gränspendlarna och underlätta resande över den svensk-norska gränsen i mitt samlade svar på fråga 2020/21:1645 av Fredrik Christensson (C) och fråga 2020/21:1649 av Johan Hultberg (M). I tillägg till mitt tidigare svar vill jag redogöra för den nuvarande situationen.

Situationen längs den svensk-norska gränsen är fortsatt allvarlig. Gränspendlare som bor i Sverige och som arbetar i Norge får fortfarande inte passera gränsen om de inte arbetar inom sektorer som Norge definierar som samhällskritiska.

Som Håkan Svenneling konstaterar, påverkar situationen såväl svenska som norska kommuner i våra tätt integrerade gränsregioner. Jag vill samtidigt understryka att Sveriges inreseförbud från Norge undantar all arbetspendling, just för att undvika att skapa hinder för vår gemensamma nordiska arbetsmarknad.

Frågan om utebliven kompensation för de svenskboende gränspendlarna är högt prioriterad av regeringen. Vi har intensifierat dialogen med Norge och har kontakter mellan våra ansvariga myndigheter och statsråd för att få till stånd en lösning.

De svenska gränspendlarna har norska arbetsgivare, vilket betyder att det i första hand är Norges ansvar att kompensera dem om de inte tillåts komma till sina arbeten. Det är fortfarande oklart om och i så fall hur Norge planerar att kompensera gränspendlarna för deras inkomstbortfall, eller om Norge planerar att åter tillåta gränspendlarna att komma in i landet. Den norska regeringen har meddelat oss att de för närvarande överväger olika typer av lösningar. Norge måste ta ansvar för de allvarliga konsekvenser som inreserestriktionerna orsakar. Det är en förutsättning för att det vardagliga livet i gränsregionerna och det bredare nordiska samarbetet ska fungera.

Regeringen följer noggrant utvecklingen och analyserar löpande behovet av nödvändiga åtgärder. Jag och mina kollegor i regeringen kommer att fortsätta vår dialog med Norge om de problem som de norska inreserestriktionerna orsakar. Gränspendlarna får inte lämnas i sticket. Vi kommer inte nöja oss förrän vi funnit en lösning på situationen. Den goda relationen och de nära kontakterna vi har med vårt grannland gör att vi har goda förutsättningar för att hitta lösningar.

Stockholm den 24 februari 2021

Anna Hallberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.