Det bilaterala biståndet till Kambodja
Skriftlig fråga 2019/20:1574 av Magdalena Schröder (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-12
- Överlämnad
- 2020-06-12
- Anmäld
- 2020-06-15
- Svarsdatum
- 2020-06-24
- Sista svarsdatum
- 2020-06-24
- Besvarad
- 2020-06-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Kambodjas moderna historia har präglats av lidande och förtryck. Dess befolkning har genomlevt kommunismens brott mot mänskligheten, som än i dag gör sig påmint. Att vänsterintellektuella i vår del av världen hyllade Pol Pot under Röda khmerernas folkmord adresserar viktiga frågor som än i dag kräver reflektion.
Regeringen har meddelat att det svenska bilaterala biståndet till Kambodja nu ska avvecklas då det demokratiska utrymmet i landet kraftigt begränsats.
Människor i civilsamhället som arbetar för mänskliga rättigheter ska fortsatt kunna stödjas via strategin för regionalt utvecklingssamarbete i Asien och Oceanien.
Att främja demokrati är givetvis väldigt viktigt. Samtidigt måste våra biståndsinsatser vara verkningsfulla. Det finns därtill fler verktyg än traditionellt bistånd för att åstadkomma positiv förändring.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vad är det som har föranlett att beslutet om att avveckla det bilaterala biståndet till Kambodja fattas just nu?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1574 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1574 av Magdalena Schröder (M)
Det bilaterala biståndet till Kambodja
Magdalena Schröder har frågat mig vad det är som har föranlett att beslutet om att avveckla det bilaterala biståndet till Kambodja fattas just nu.
Sveriges engagemang och försvar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja är starkt och har länge utgjort en grundbult i Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Kambodja. Grundförutsättningarna för demokratin i Kambodja har dock kraftigt underminerats under senare år. De civila och politiska rättigheterna som yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet har begränsats. Lagar, rättsväsendet och ingripanden av myndigheter används för att begränsa utrymmet för politiskt oppositionella, journalister och civilsamhället. Utrymmet för fria och oberoende medier och journalistik har kringskurits. Det politiska klimatet är starkt polariserat och präglat av bristande demokratiskt utrymme, i synnerhet illustrerat av Högsta domstolens upplösande av det huvudsakliga oppositionspartiet efter lokalvalen 2017.
Den kambodjanska regeringen visar ingen tendens att vilja vända utvecklingen. Förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete med den kambodjanska staten är begränsat.
Regeringen har därför dragit slutsatsen att vi måste fokusera våra insatser till mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kambodja. Sverige ska i än högre grad än hittills stödja civilsamhället, demokratins röstbärare och andra förändringsaktörer i landet för ökad demokrati och mänskliga rättigheter. Sveriges stöd gäller principer, och är inte ett stöd för en särskild part. Sveriges bistånd kommer framöver att göras inom ramen för Sveriges regionala strategi för Asien och Oceanien. Regeringen skjuter också till extra medel för detta motsvarande en 20-procentig ökning.
Den tidigare strategin hade gått ut och skulle ersättas av en ny. När utvecklingen går åt fel håll gällande mänskliga rättigheter och demokrati i enskilda länder – så som vi bevittnat i Kambodja de senaste åren – måste vi ställa oss frågan hur vi bättre kan främja en positiv utveckling på området, vilka andra ansatser och verktyg som kan prövas. Förändringen ligger i linje med regeringens demokratisatsning som bland annat handlar om att stå upp för demokratiska värden och säga ifrån när dessa åsidosätts. Med fokusering på demokratisk utveckling och breddning till en regional ansats kommer det finnas fler verktyg att arbeta med, inklusive bättre möjligheter till synergier med det regionala biståndet i övrigt. Det ger ökade möjligheter att stödja samarbete som tar tillvara kompetens och kapacitet i regionen. Vi kan också stärka kopplingen mellan respekt för mänskliga rättigheter och skydd av miljö, klimat, naturresurser och biologisk mångfald som är avgörande för hållbar utveckling, ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
Stockholm den 24 juni 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.