Den svenska arbetsmarknadssituationen
Skriftlig fråga 2012/13:643 av Hellman, Jörgen (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-07-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-08-13
- Besvarad
- 2013-08-14
- Svar anmält
- 2013-08-15
- Anmäld
- 2013-08-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2012/13:643 Den svenska arbetsmarknadssituationen
av Jörgen Hellman (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Den svenska arbetslösheten ligger på över 8 procent och är högre än i jämförbara länder. Riksbankens bedömning är att nivån för den långsiktigt hållbara arbetslösheten (jämviktsarbetslösheten) i dag är mellan 5 och 7,5 procent. Det blir fler som ska försörjas av allt färre. Sysselsättningsgraden har minskat från 66,8 procent i januari 2007 till 65,6 procent i maj 2013.
Riksdagens utredningstjänst (Rut) har analyserat matchningseffektiviteten på svensk arbetsmarknad. Av utredningstjänstens rapport framgår att de lediga jobben i förhållande till arbetskraften år 2012 låg på ungefär samma nivå som 2007–2008. Samtidigt var arbetslösheten 1,5 procentenheter högre. Detta återspeglar att matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats dramatiskt. En överslagsberäkning visar att den försämrade matchningen motsvarar 80 000 arbetstillfällen.
Politik är att vilja. Men politik är också att välja. Regeringen har vid varje tillfälle valt att sänka skatter i stället för att investera i sådant som långsiktigt ger fler jobb. Under de senaste sju åren har regeringen genomfört skattesänkningar på ungefär 120 miljarder kronor. Nu planerar regeringen att genomföra både ett femte och ett sjätte jobbskatteavdrag.
Den politiken har inte gett jobb – men den har ökat klyftorna. Sverige är i dag det OECD-land där de ekonomiska klyftorna ökar mest. 8,5 procent av hushållen i Sverige har en disponibel inkomst under 50 procent av medelinkomsten. Det är en ökning med drygt 30 procent sedan 2006.
Avser finansministern att göra förändringar i den ekonomiska politiken med anledning av de svaga resultaten?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:643 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 14 augusti
Svar på fråga
2012/13:643 Den svenska arbetsmarknadssituationen
Finansminister Anders Borg
Jörgen Hellman har frågat mig om jag avser att göra förändringar i den ekonomiska politiken med anledning av dess svaga resultat. Jörgen Hellman skriver att regeringens politik inte har gett jobb och att klyftorna ökat.
Den vanligaste orsaken till att individer och hushåll har svag ekonomi är avsaknad av arbete. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 fört en politik för att stärka arbetslinjen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap. Genom jobbskatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen har regeringen minskat trösklarna in på arbetsmarknaden. Regeringen har även infört nystartsjobb, sänkt socialavgifterna för unga och avskaffat den särskilda löneskatten för äldre. Den lågkonjunktur som drabbat omvärlden har också påverkat Sverige och svensk arbetsmarknad. Trots det har utanförskapet minskat med 200 000 och sysselsättningen ökat med 200 000 sedan 2006. Sverige bör använda sin starka ekonomiska position för att fortsatt stärka hushåll och företag för återhämtning i en tuff miljö.
Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren har Sverige fortfarande en internationellt sett mycket jämn inkomstfördelning. Resultaten i olika sammanställningar varierar, men Sverige har enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen. Offentliga välfärdstjänster som barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg är en viktig del av fördelningspolitiken. Dessa subventionerade tjänster är centrala för att utjämna livschanser och levnadsvillkor. Sverige är ett av de länder som lägger mest resurser på välfärdstjänster. När värdet av dessa tjänster beaktas har Sverige den lägsta spridningen av inkomster i OECD-området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.