Till innehåll på sidan

Den kubanska kommunistregimens människorättsbrott

Skriftlig fråga 2020/21:784 av Hans Wallmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-30
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

På kvällen den 26 november slog de kubanska kommunistmyndigheterna till mot en grupp dissidenter som ställde krav på medborgerliga rättigheter. Gruppen bestod av konstnärer, akademiker, journalister och aktivister.

Utvecklingen på Kuba präglas fortfarande av kommunistiska människorättsbrott och vanstyre.

I avtalet mellan EU och Kuba om politisk dialog och samarbete, vilket fungerar som ett ramverk för relationen med landet, anges att parterna är överens om samarbete i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. 

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur har ministern, med anledning av de senaste kommunistiska övergreppen, agerat utifrån avtalets principer om respekt för demokratiska principer och grundläggande friheter?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:784 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på fråga 2020/21:784 av Hans Wallmark (M)
Den kubanska kommunistregimens människorättsbrott

Hans Wallmark har frågat mig hur jag, med anledning av den senaste tidens händelseutveckling i Kuba, agerat utifrån principerna om respekt för demokrati och grundläggande friheter i avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba.

Regeringen har noggrant följt den senaste tidens händelseutveckling i Kuba och delar Hans Wallmarks oro för situationen för mänskliga rättigheter demokrati och rättsstatens principer i landet.

Under den ekonomiska kris som präglat Kuba under de senaste åren har regimens tryck på civilsamhället ökat. Lokala människorättsförsvarare är därför än mer beroende av kontakter med EU och Sverige och uttrycker ofta uppskattning för vår engagemangspolitik. Inom ramen för denna politik förs även en kontinuerlig dialog med kubanska regeringsföreträdare och i dessa kontakter är vi tydliga i frågor som rör respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer. Genom EU agerar vi samfällt såväl i Havanna som i Bryssel. Bilateralt agerar vi såväl genom vår ambassad i Havanna som genom kontakter i Stockholm. På samtliga nivåer markerar vi tydligt när kubaners mänskliga rättigheter kränks och den senaste tidens händelser i landet utgör inte något undantag. Vi har därför följt upp situationen med kubanska företrädare, både bilateralt och genom EU. Samtidigt upprätthåller vi nära kontakter med representanter för det civila samhället.

Både jag och regeringen är övertygade om att öppenhet, kontakter och dialog är att föredra framför isolering. Avtalet för politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba ger oss konkreta verktyg för att främja en demokratisk utveckling och värna om de mänskliga rättigheterna i Kuba samtidigt som det möjliggör för EU att med en enad röst påverka utvecklingen i landet i en önskvärd riktning. Nästa dialogtillfälle inom ramen för avtalet kommer att äga rum den i början av nästa år. Sverige och EU kommer även vid detta samtal fortsatt visa sitt starka engagemang i frågor rörande demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kuba.

Den 16 december avser UD att publicera en rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kuba avseende år 2019.

Stockholm den 9 december 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.